Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 11:09 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/norrlandska-miljoner-gick-till-godsherren/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Norrländska miljoner gick till godsherren

Kan man lyfta över en halv miljard kronor från sitt bolag utan att göra sig skyldig till bolagsplundring? Frågan ska avgöras i Luleå tingsrätt när stålmannen Karl-David Sundbergs tre år gamla konkurs i Inexa åter rullas upp.

Snökristallerna på isen glittrar som diamanter i förmiddagssolen när vi går in för landning på Kallax flygplats utanför Luleå.

För tre år sedan var valsverket Inexas konkurs en het potatis här i stan. I dag är det inte alla som minns. Men när vi frågar folk om ägaren, Lulesonen Karl-David Sundberg, ja, då minns de flesta.
- Jo, jag hade en kompis som förlorade jobbet i konkursen, minns taxichauffören efter en stunds betänketid medan han kör oss in mot stan.

I början av 90-talet var det annat ljud i den norrbottniska skällan. Då lanserade medierna Karl-David Sundberg som "Stålmannen" och "Valskungen", de uppskattande smeknamnen var många. Han uppfattades som bygdens räddande ängel. Han fick 1992 köpa det förlusttyngda valsverket för 1 krona av SKF Steel och fick "ett medskick" på 537 miljoner kronor för att driva verksamheten vidare och därmed rädda 300 jobb.

Tio år senare, i september 2001, var konkursen ett faktum. Karl-David Sundberg hade tömt bolaget på drygt en halv miljard kronor, pengar som bland annat gått till hans nya liv som godsherre i södra Sverige.

Konkursförvaltaren aanser att Sundberg genom att låna ut pengar till sig själv ägnat sig åt olovlig kapitalanvändning - eller olovlig vinstutdelning som termen tidigare löd. På kuppen har han trängt sig före övriga fordringsägare i konkursen.
- Med facit i hand finns det anledning att kritisera utdelningarna till Sundberg Holding, säger konkursförvaltaren Greger Lundmark.

Frågan ska i dagarna upp i Luleå tingsrätt där konkursförvaltaren och Karl-David Sundberg ska gå en match. SSAB har dessutom stämt Sundberg inför Nyköpings tingsrätt för att få tillbaka sin fordran på 57 miljoner kronor.

Och Karl-David Sundberg, vad säger han?
- Man får vara glad för att det gick att köra Inexa i tio år. Det behöver man inte skämmas för, säger Karl-David Sundberg på telefon. Han avböjer att träffas för en intervju med hänvisning till de pågående processerna.

Men tillbaka till Luleå.

Vid SSAB:s Västra porten har vi stämt träff med Bert Johansson, Metalls klubbordföranade vid stålföretaget SSAB, för att få fackets syn på konkursen. Johansson var även klubbordförande i Inexa under tiden som Sundberg var valsverkets ägare.

Vi slår oss ner i ett stort fikarum. I ett hörn står den obligatoriska Selecta kaffeautomaten. Utanför fikarummet, på andra sidan vägen, står masugn nummer 3, som en korsning av en Mad Max-film och en sagobok av Janne Lööf.

Från fikarummet kan man faktiskt skymta allt som i dag finns kvar av Inexa Profil: en rostig skylt som fortfarande sitter uppe på en fasad på SSAB-området. Tiden verkar nästan ha stått still.
- Vi trodde på och stöttade Karl-David Sundberg. Men han visade sig sakna ryggrad, säger Bert Johansson, Metalls klubbordförande på SSAB.

Historien om Inexa Profil är historien om ett valsverk som främst tillverkade fartygsprofiler och tågräls. Verket ägdes från början av statliga NJA, sedan SSAB, så småningom SKF Steel tillsammans med finska Imatra, som döpte om valsverket till Ovako Steel. SSAB levererade hela tiden råstål till bolaget.

Men i början av 90-talet gick verksamheten åter knackigt och 600 jobb var i fara.

I smällkalla vintern 1991 anordnade facket och kommunen ett stormöte i parken utanför Stadshotellet för att rädda valsverket och jobben. 10.000 Lulebor slöt upp. Kommunens starke man, socialdemokraten Kjell Mickelsson, talade, metallfackets starke man, Sören Hedman, talade, till och med biskopen Gunnar Weman talade och krävde att verksamheten skulle räddas.

Men vem var det som skulle rädda jobben?
- Det fanns flera utländska spekulanter på valsverket, men de bedömdes som lycksökare.

Men SSAB och SKF ansåg att Karl-David Sundberg hade kompetens, energi och kunskap, säger Sören Hedman, tidigare Metalls klubbordförande på SSAB.

I styrlesen för Sundbergs bolag satt bland andra Scaniachefen Leif Östling, vilket borgade för seriositet och långsiktighet.

Lulesonen Karl-David Sundberg hade en lång och framgångsrik karriär inom stålbranschen, bland annat som försäljningsdirektör på NJA och chef för SKF Steel i Hofors.

Karl-David Sundberg var en erkänt skicklig förhandlare. Han hade ett internationellt kontaktnät, som var en förutsättning för att få fart på försäljningen. Dessutom lyckades han, vid en förhandling i landshövdingens bastu, få med sig facket på att halvera arbetsstyrkan och att få kringgå turordningsreglerna.

Tillsammans med facket uppvaktade Sundberg dåvarande Ams-chefen Göte Bernhardsson. Det resulterade i ett utbildningsstöd i sex månader för närmare 30 miljoner kronor.

Med dessa två hörnstenar på plats skred Sundberg till verket.

Hans bolag Inexa Profil AB tog över verksamheten från Ovako Steel för 1 krona. För besväret fick Sundberg dessutom 537 miljoner kronor från Ovakos ägare för att fortsätta verksamheten samt ta över avtal och förpliktelser, främst ett leveransavtal med SSAB om råstål som löpte fram till år 2003.

I början gick det riktigt bra för Inexa Profil. Orderna började rulla in och rälsen rulla ut. Sundberg lyckades vända förlust till vinst, antalet anställda ökade också till som mest 400.

Sundberg var en hjälte.

Men parallellt med de lyckade affärerna planerade Sundberg också för sin egen ekonomiska framtid. Genom årliga aktieutdelningar, som mest 400 miljoner kronor år 1994, tömde han Inexa Profil på eget kapital. Pengarna slussades via moderbolaget Inexa AB vidare till Sundberg Holding, Karl-David Sundbergs maktbolag.
- Sundbergs aktieutdelningar har följt lagens regler, men i backspegeln ser det lite besynnerligt ut, säger konkursförvaltaren Greger Lundmark.

Och pengarna rullade söder över, till Sundbergs nya liv i Nyköpingstrakten.

1995 köpte han sig Tärnö säteri i Vrena, med anor från 1300-talet, för 19 miljoner kronor. Jorudbruksmark på 380 hektar ingår. Här har Sundberg byggt upp sitt nya liv som godsherre med hästuppfödning och träning av hopphästar i världsklass. Sundberg har också startat ett mälteri och ett bränneri som förses med korn från Sundbergs egna åkrar. Dessutom driver Sundberg bryggeribolaget Nils Oscar i Stockholm.

Hans insatser för Sörmland har uppskattats av landshövding Bo Holmberg, som utsett Sundberg till Sörmlandsambassadör.

Parallellt med detta investerades en del av kapitalet från Inexa Profil i ett bolag i Danmark som bygger fartygsinredningar och ett bolag i Estland som tillverkar dörrar.

I Luleå började däremot affärerna under 1999 att gå knackigt. Konjunkturen hade vänt.

Inexa Profil gjorde en förlust på 63 miljoner kronor år 1999, en förlust som kom att växa ytterligare följande år.

Karl-David Sundberg var bekymrad och försökte under år 2000 omförhandla det råstålsavtal som löpte fram till 2003. Sundberg ville få ner priset, men SSAB höll emot.
- Personkemin mellan Sundberg och SSAB:s vd var dålig. På SSAB stack det i ögonen att Sundberg hade blivit rik på Inexa, säger Sören Hedman, Metalls tidigare klubbordförande på SSAB.

Med uppbackning från fack, kommunalpolitiker och Björn Rosengren, dåvarande näringsministern och tidigare landshövdingen i Luleå, drev Sundberg förhandlingsspelet hårt.
- Sänk priset på råstålet eller så sätter jag Inexa i konkurs, krävde Sundbergs vd i ett spetsigt formulerat brev till SSAB.

I det läget valde SSAB:s ledning den mycket ovanliga åtgärden att gå ut med ett pressmeddelande som skarpt kritiserade Sundberg.

När förhandlingarna med SSAB bröt ihop valde Sundberg att med mycket kort varsel försätta Inexa Profil i konkurs, trots att Sundberg Holding vid tillfället hade ett obundet eget kapital på över 400 miljoner kronor. Bristen i konkursboet uppgick till drygt 55 miljoner kronor.

Sundberg var största fordringsägare i konkursen med 120 miljoner kronor. De anställda hade obetalda löner och semesterersättningar på 63 miljoner kronor att kräva. Leverantörerna med SSAB i främsta ledet hade fordringar på 115 miljoner kronor.

För de anställda innebar konkursen mer än att bara förlora jobbet. De gick miste om långa uppsägningstider och innestående semestrar. Dessutom tvingades de anställda betala 1 300 kronor extra för sina personaldatorer.

Metallklubben skrev i hemlighet ett personligt brev till Karl-David Sundberg och vädjade om att han skulle tänka på den personal som ställt upp för honom.
- Men vi fick aldrig något svar. Han borde ha tvättat sin egen heder, säger en bitter Bert Johansson på Metall.

Konkursförvaltarens berättelse visar på en del märkliga turer före konkursen. Efter att Sundberg tömt Inexa Profil på kapital, lånade han under 2001, samma år som konkursen, tillbaka 160 miljoner kronor till Inexa Profil för att täcka underskotten i verksamheten.

Strax före konkursen återbetalade Inexa Profil 40 miljoner kronor av lånet till Sundberg Holding.

Som säkerhet för lånet lämnade Inexa Profil företagshypotek, vilket kan liknas vid pantbrev i en fastighet. Därmed blev Sundberg Holdings fordran på 120 miljoner kronor på Inexa Profil prioriterad vid en eventuell konkurs. Sundberg agerade alltså för att hamna längst fram i kön av fordringsägare till det bolag som han själv valt att försätta i konkurs.

Som en följd av konkursen drivs nu två parallella processer.

Konkusförvaltaren Greger Lundmark anser att Sundbergs fordran på 120 miljoner kronor inte är prioriterad.
- Eftersom Sundberg Holding lånade ut pengar till Inexa Profil sitter Karl-David Sundberg på två stolar. Därför ska hans fordran inte vara prioriterad. Dessutom kan hans handlande strida mot reglerna om olovlig kapitalanvändning, säger Greger Lundmark.

Denna process ska nu upp i Luleå tingsrätt.

Sundberg företräds av stjärnavokaten Stefan Lindskog på Wistrands.

I Nyköpings tingsrätt har SSAB dessutom stämt Karl-David Sundberg för få igen sin fordran på 57 miljoner kronor.
- Vi menar att Sundberg har tricksat på ett otillbörligt sätt och skapat sig en förmånsrätt framför näsan på övriga fordringsägare, säger advokat Rolf Åbjörnsson på Setterwalls, som företräder SSAB.

Åbjörnsson är en av landets mest erfarna konkursförvaltare med 30 års erfarenhet.
- Den här typen agerande har tidigare varit mycket ovanlig i det etablerade näringslivet.

Var konkursen över huvud taget nödvändig?

Bert Johansson, Metalls luttrade klubbordförande på SSAB, har sin uppfattning klar:
- Det var inte etiskt rätt, det var mot alla regler. Någon ryggrad måste finnas även i en företagsledare, säger Bert Johansson.

Om Karl-David Sundberg vinner processen får han ut 120 miljoner kronor ur konkursboet. Om han förlorar går han ändå inte helt lottlös; då får han ut 80 miljoner kronor.

Bild

Karl-David Sundberg driver det lilla och framgångsrika bryggeriet Nils Oscar i Stockholm.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.