Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Norrskensfeber lockar turister

Norrskenet lockar allt fler internationella besökare till Norrbotten. På fem år har turismen ökat med tjugofem procent. Det har lett till en ny bransch med företag som erbjuder fotosafari, hundslädar och snöskor i jakten på det lockande naturfenomenet.

– Det är norrsken, det är svagt men det finns där, säger Ylva Sarri.

Himlen är svart och delvis täckt av moln, för det otränade ögat lyser norrskenet mest med sin frånvaro. Men Ylva Sarri är säker och hon borde veta. Tillsammans med Anette Niia arrangerar hon turer för att fotografera norrsken. Deras företag är ett av många som har bildas de senaste åren tack vare den norrskensboom som vuxit fram i området kring Kiruna och Abisko.

– Norrskensturismen har exploderat de senaste fem åren, säger Daniel Rosenfors, vd på Kiruna Lappland, en paraplyorganisation för turismföretagen.

Läs mer: Lyssna: Abiskoguiden spelade in ljudet från norrskenet

Både omsättning och antal besöksnätter har under de senaste åren stadigt ökat mellan 3 och 5 procent varje år. I dag finns cirka 400 heltidsanställda och 400 säsongsanställda i branschen.

Starten för norrskensturismen lär ha varit en vinterkväll för några år sedan då en japan knackade på dörren till fjällstationen i Abisko. Stationen var stängd för besökare men föreståndarna var där. Japanen hade rest över halva jordklotet för att Abisko skulle vara världens bästa ställe att se norrsken på, men allt var stängt och det fanns ingenstans att bo. Där föddes en ny affärsidé kring norrskenet som bland annat har lett till skapandet av Aurora skystation på berget Njulla dit besökarna åker lift.

Foto: Eva TedesjöKvällsturen som Dagens Nyheter följer med på har fjorton deltagare. Foto: Eva Tedesjö

Från att turiststationen tidigare varit stängd från mitten av september till februari, är den nu öppen året runt och omsätter lika mycket på vintern som sommaren. Norrskensturister kommer med direktflyg från Japan och Storbritannien.

Abisko är ett nav för den nya turisttrenden och ett myller av entreprenörer som ordnar utflykter och aktiviteter har vuxit upp runt omkring. Främst handlar det om upplevelser.

– Vi ser en jättestor efterfrågan på vår arktiska natur och kultur i kombination med vår livsstil. Vi jobbar väldigt mycket med att gästen ska kunna vara med som en del i upplevelsen. Det kan handla om att göra upp eld eller gå ut i skogen, säger Erica Mattsson, vd för Swedish Lapland Visitors Board.

Det vi gör ska vara hållbart. Det är så man är fostrad sedan man var liten. Det sitter i hjärteroten, vi har varit beroende av naturen i generationer.

Ylva Sarri och Anette Niias affärsidé är just upplevelser i den arktiska miljön. De ordnar fototurer till vilda djur, natur och norrsken.

– Vi är ju så lokala det bara kan bli, vi är ju uppvuxna här. Jag är uppvuxen i Kiruna och Ylva är från Nikkaluokta. Vi vill göra det på vårt sätt, med ett kvinnligt perspektiv och med det samiska i vår kultur, säger Anette Niia.

Båda är fotografer i botten och såväl turism som fotointresse har funnits länge i familjerna.

– Min farfar Nils var första tillsyningsman när Kebnekaises fjällstation startade 1907. Han var guide och fotoguide, berättar Ylva Sarri.

Hennes äldsta farbror är Enok Sarri, välkänd väderspåman. Anettes pappa var den första samiska professionella filmfotografen. Att den bakgrunden och vanan vid att vistas ute i naturen kunde vara en tillgång i marknadsföringen tänkte de inte på. Först när de gick en kurs hos Business Sweden förstod de värdet.

– De skrattade glatt och sa att det vi tagit för självklart var en stor marknadsföringspotential ”ni talar inte om att ni har hundra års erfarenhet av fotoguidning inom familjen och ni talar inte om att ni har väderspåmän och de första samiska filmfotograferna i familjen. Ni sitter där och säger ingenting alls om era familjer”, berättar Anette Niia.

Tidigare har de arbetat med fototurer i Abisko men de långa resorna dit i dåligt väder tog på krafterna. De beslutade att starta eget och utgå från Kiruna. Nu är de inne på sin fjärde säsong.

– Det växer hela tiden. Vi har ju begränsade personella resurser och vi måste hushålla med dem. Under jul- och nyårsveckorna kan vi boka dubbla turer sedan måste vi bromsa i januari och återhämta oss, säger Ylva Sarri.

Foto: Eva TedesjöAnette Niia gör upp en eld i lavvun, tältkåtan, för kaffekokning. På marken ligger renskinn för turisterna att sitta på. Foto: Eva Tedesjö

– Vår idé är att vi vill växa så att vi hinner med och inte drar på oss en massa saker som gör att vi inte klarar av det.

Kvällsturen där DN är med har 14 deltagare, de flesta från Asien. I turen ingår lån av varma kläder, pannlampa, kamera och stativ. Den som vill kan köpa minneskort. Vid en kort genomgång får deltagarna ställa in bländare, slutartid och vilket Iso-tal som behövs för fotografering i mörkret. Sedan bär det i väg drygt en mil i minibuss till en liten sjö norr om Kiruna. Utsikten över isen mot norr är optimal för norrskensspaning.

Vi ser en jättestor ­efterfrågan på vår arktiska natur och kultur i kombination med vår livsstil. Vi jobbar väldigt mycket med att gästen ska kunna vara med som en del i upplevelsen.

Gruppen sprider ut sig, sätter upp sina stativ och börjar fotografera. Det är tyst och alla arbetar koncentrerat. Anette och Ylva går runt, hjälper deltagarna med inställningar och riktning av kameror.

En lavvu, tältkåta, finns på plats. Inuti ligger renskinn på marken och en eld för kaffekokning startas.

Ljusare stråk syns på den delvis molntäckta svarta himlen, men det är svårt att avgöra om det är norrsken. Men, plötsligt, syns det tydligt i displayerna på kamerorna. Med en slutartid på 20 sekunder fångar kameran det eftertraktade naturfenomenet.

Efter en stund blir norrskenet starkare och syns väl med blotta ögat. Skådespelet är magiskt, det är lätt att förstå varför människor tar sig hit från fjärran länder. Och det är fascinerande att det är naturens eget skådespel som lockar turister från hela världen att beskåda det som är vardag för dem som bor här.

– Det ligger helt i linje med vår samiska filosofi att man ska vara rädd om naturen. Att det vi gör ska vara hållbart. Det är så man är fostrad sedan man var liten. Det sitter i hjärteroten, vi har varit beroende av naturen i generationer, säger Ylva Sarri.

Fakta.Kiruna och turism

Inresande turism till Kiruna omsatte 678 miljoner kronor under 2015. Det var en ökning med 31 miljoner från 2014 och en ökning med 25 procent på fem år.

59 procent, eller 397 miljoner kronor, spenderades på logi och restaurang.

Antalet övernattningar ökade med 31 000 från 2014, till totalt 987 000. Hotellgäster spenderade 351 miljoner kronor under 2015 och var därmed den ekonomiskt viktigaste boendekategorin.

Av utländska övernattningar är Norge viktigaste nationen med 29 procent av alla övernattningar på hotell, i stugbyar och på vandrarhem och campingplatser. Efter Norge kommer de flesta besökarna från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Japan och Nederländerna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.