För första gången på flera år flyttar nu fler till än från glesbygden. Det visar siffror från SCB som DN har bearbetat. ”Vi har sett ett trendbrott”, säger Anders Andersson, kommunchef i Strömsund.
De svenska glesbygdskommunerna har avfolkats under flera decennier. Även under förra året minskade antalet invånare.
Samtidigt har en ny utveckling skett när det gäller in- och utflyttningar.
Förra året var det fler som flyttade till glesbygden än som flyttade därifrån.
Anledningen till att glesbygdskommunerna ändå totalt sett har en negativ befolkningsutveckling är att det föds färre personer än det dör.
Det visar en genomgång som Dagens Nyheter har gjort av nya siffror från Statistiska centralbyrån.
– Många hävdar att glesbygden är på väg att dö ut. Men vi har faktiskt inte haft så stora tapp de senaste åren. En stor förklaring är ökad inflyttning, säger Anders Andersson, kommunchef i Strömsund i Jämtland.
År 2013 hade glesbygdskommunerna i Sverige ett flyttningsöverskott (skillnaden mellan in- och utflyttningar) på 161 flyttningar.
Det kan jämföras med ett underskott på 114 flyttningar året dessförinnan.
För femton år sedan, år 1998, var underskottet 1.028 flyttningar.
– När vi pratar om urbanisering tänker många att det är en massa folk från glesbygden som flyttar till storstäderna. Men anledningen till att storstäderna växer är i första hand inte att folk från landsbygden flyttar till storstäderna, utan att storstäderna har ett positivt födelsenetto och högre invandring, säger Emma Lundholm, lektor i kulturgeografi vid Umeå universitet.
En av orsakerna till att fler flyttar till glesbygden är att många personer kommer dit från andra länder. Förutom en stor flyktinginvandring handlar det, enligt kommunerna, om personer som har flyttat dit från Tyskland och Nederländerna.
Många kommuner har nämligen satsat mycket pengar på marknadsföring ute i Europa, till exempel på mässor i Nederländerna. Argumenten handlar bland annat om ”mer plats” och ”bättre luft”.
– Vi kallar det för livsstilsinvandring. Det handlar om de personer som aktivt flyttar till ett landsbygdsområde för att de strävar efter en viss livsstil. I många orter har det haft en otroligt stor betydelse, säger Jan Cedervärn, avdelningschef på myndigheten Tillväxtanalys.
Även antalet inflyttningar från andra kommuner i Sverige ökar, men inte lika mycket som invandringen. Mellan 2012 och 2013 ökade antalet ”inrikes inflyttningar” till glesbygdskommunerna med fem procent.
Ett av glesbygdens stora bekymmer är åldersstrukturen i samhället, med många äldre invånare. Det gör att kommunerna har små skatteintäkter och samtidigt stora utgifter för bland annat äldreomsorg. Pajala kommun hade år 2012 lån och andra skulder som motsvarade 35 620 kronor per invånare.
– Vi har en gammal befolkning i vår kommun. Vi har tappat folk från 50-talet och fram tills för två år sedan. Då har vi alltid haft minussiffror på befolkningen. Det innebär att vi har tappat skattemedel. Ekonomiskt har vi det tufft, säger Kurt Wennberg (S), kommunalråd i Pajala.
De senaste åren har utvecklingen däremot varit positiv. Allt fler flyttar in till Pajala, både från andra länder och från andra platser i Sverige.
Enligt Kurt Wennberg beror det på att arbetstillfällena har ökat.
– Det är tack vare gruvan som nu finns på plats. Vi har stort behov av arbetstagare. Det som är roligt med siffrorna är att den största gruppen som nu flyttar in är de mellan 20 och 30 år. Det känns riktigt bra för vår del, säger Kurt Wennberg.
För att locka invånare till glesbygden har kommunerna de senaste åren tagit till alla möjliga metoder. Det handlar om till exempel gratis blöjpaket till familjer, körkort betalt och en ny cykel.
– Om man tittar på forskningen har inte den sett några större effekter av den typen av aktiva inflyttningskampanjer. Det är inget man utifrån ett kunskapsbaserat perspektiv skulle rekommendera, säger Jan Cedervärn.