Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-23 19:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nu-kan-kyrkorna-laddas-for-klimatet/

EKONOMI

Nu kan kyrkorna laddas för klimatet

Bild 1 av 2 Möja kyrka. Kan laddas med batterier i framtiden.
Foto: Elin Åberg
Bild 2 av 2 Lars Skoglund
Foto: Hirshproduktion

Tusentals svenska kyrkor kan komma att värmas med batterier. En utredning initierad av Karlstads stift räknar med att värmekostnaden sänks med 75 miljoner kronor om året. Samtidigt kan kyrkorna bidra till elförsörjningen. I förlängningen kan de även användas för laddning av elbilar.

Många svenska kyrkor står tomma och kalla under den största delen av året. Det kanske främst är till onsdagskören och högmässan som de behöver värmas upp. Uppvärmningen tar tid och är dyr.

– Det har varit känt ganska länge att man tar väldigt mycket el på kort tid när man värmer upp kyrkorna. Det blir en påfrestning på elnätet, samtidigt som vi betalar mycket jämfört med vad andra förbrukare gör, förklarar Johannes Wikström, energiingenjör inom Svenska kyrkan och den som har ansvarat för utredningen.

Idén kom inte av ekonomiska skäl, utan efter det hållbarhetsarbete som biskopsmötet initierat och som mynnade ut i kyrkans ”färdplan för klimatet”. Men besparingen på totalt 75 miljoner kronor om året är en positiv konsekvens, enligt utredningen. De kyrkor som har mest att tjäna på batterisatsningen är större kyrkor som inte används så flitigt, uppskattningsvis tusen av de totalt 3 500 som tillhör Svenska kyrkan.

– Det här har inte bara betydelse för själva kyrkan utan blir en resurs för hela elnätet. Man letar efter den här typen av stöd för elsystemet. När solen går i moln, det slutar blåsa eller om det blir en störning på elnätet så kan kyrkornas batterier gå in och balansera, säger Johannes Wikström och fortsätter:

Johannes Wikström, energiingenjör inom Svenska kyrkan.
Johannes Wikström, energiingenjör inom Svenska kyrkan. Foto: Privat

– Kan vi dessutom plocka bort en del av elanvändningen då man använder mycket el i Sverige så behöver man inte använda marginal-elen, som kan vara ganska smutsig. Stödet som batterierna ger till elnätet möjliggör även mer installation av solenergi och vindkraft, vilket är en viktig hållbarhetsaspekt.

Kyrkorna i Sverige ligger som tätast i elområde tre och fyra där det periodvis är störst efterfrågan på el. Nästa steg är att börja försök i några kyrkor och se vilka batterier som är bäst lämpade. Företaget Ntricity har gjort utredningen åt Svenska kyrkan och ser inte att det ska vara några större problem att komma igång.

– Man måste brygga över gapet mellan de stora kraftbolagen och de som tillverkar tekniken. Det är inte lika enkelt som att breda en smörgås, men det är inte så svårt, säger Lars Skoglund, vd på Ntricity.

Batterierna är stora som ett kylskåp och kan lätt rymmas i kyrkorna, men hur det kommer att se ut eller hur man ska skydda sig mot en eventuell brandrisk är inget vare sig Johannes Wikström eller Lars Skoglund har undersökt. Svenska kyrkan har även diskuterat att utreda om det går att bygga laddstationer för elbilar.

– Ja, det skulle absolut kunna gå, säger Johannes Wikström. Kyrkorna har täckning överallt och många har tjocka elkablar. Men det har vi inte tittat på i det här projektet. En sådan snabbladdning kostar cirka en halv miljon och användningen i dag är för liten för att en enskild kyrka skulle investera i det.

Ämnen i artikeln

Batterier
Hållbarhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt