Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ny-fattigdom-vaxer-fram-i-europa/

Ekonomi

Ny fattigdom växer fram i Europa

Det amerikanska begreppet ”Working yet poor” kan översättas på svenska till arbetande fattiga. I Sverige finns det fyra riskgrupper.
Det amerikanska begreppet ”Working yet poor” kan översättas på svenska till arbetande fattiga. I Sverige finns det fyra riskgrupper. Foto: Foto: TT, DN.

En social trend växer fram i Europa – människor arbetar, men lever trots det i riskzonen för fattigdom. Nu blir fenomenet ett stort forskningsprojekt inom EU. 

– Under coronakrisen blir det även tydligt att det är dessa personer som först förlorar sina jobb, säger forskaren Ann-Christine Hartzén.

Att ha ett jobb har länge setts som nyckeln till trygghet. Men så är det inte längre för alla som arbetar. Det finns de som ändå lever i riskzonen för fattigdom. I Sverige är 7,0 procent av alla arbetstagare drabbade.  

– EU:s strategi för att komma åt fattigdomen har varit att få människor att hitta sysselsättning. Det har fungerat, men nu börjar vi se att en ökad andel arbetstagare är i riskzonen för fattigdom, säger Ann-Christine Hartzén, universitetslektor och postdoktor i affärsrätt vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. 

I dag finns det fyra riskgrupper. Dels är det personer med flexibla arbetskontrakt. Till exempel tidsbegränsade anställningar, ofrivillig deltid eller uppdrag på bemanningsföretag. 

Utöver det räknas även arbetande låginkomsttagare och ensamföretagare. Många arbetar inom städbranschen eller hotell- och restaurang. Även ”giggare” är en riskgrupp. De hoppar mellan olika, korta uppdrag. 

– En del åtgärder som har varit till för att få folk ut i arbete har varit så fokuserade på målet att de inte har tagit hänsyn till om själva inkomsten faktiskt förbättras, säger Ann-Christine Hartzén.

Hon fortsätter:

– Nu under coronakrisen blir det även tydligt att det är dessa personer som först förlorar sina jobb. 

Nu ska forskare från olika delar av Europa kartlägga trenden. Projektet har fått cirka 34 miljoner kronor av EU. Totalt analyseras sju länder. Förutom Sverige är det Italien, Polen, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Luxemburg.

Länderna är utvalda utifrån deras geografiska områden, men även baserat på deras olika sociala system, såsom välfärden och lagstiftningen - som också kan påverka fattigdomen.

Sverige har en ganska låg andel som befinner sig i riskzonen för fattigdom. Åtminstone i jämförelse med de andra länderna. Till exempel har Italien 12,2 procent som arbetar, men ändå befinner sig i riskzonen. Tyskland har 9,1 procent och Luxemburg 13,5 procent. 

Viktigt att komma ihåg är att definitionen av fattigdom skiljer sig åt. Gränsen bestäms utifrån en procentuell andel av medianlönen i landet. Det innebär att de som är i riskgruppen för fattigdom i Luxemburg kan ha en högre inkomst än samma grupp i ett fattigare land. 

Ann-Christine Hartzén, universitetslektor och postdoktor i affärsrätt vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.
Ann-Christine Hartzén, universitetslektor och postdoktor i affärsrätt vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. Foto: Pernilla Möller

15 procent av alla sysselsatta har en tidsbegränsad anställning, enligt siffror från Landsorganisationen i Sverige 2019. Många gånger är det kvinnor, utrikesfödda eller yngre personer. 

I projektet kommer Ann-Christine Hartzén och hennes kollegor kolla närmare på bland annat könsskillnader. Kan det vara så att fler kvinnor än män befinner sig i den här riskgruppen? 

Dessutom måste de definiera vilka som ska räknas in, säger Ann-Christine Hartzén.

– En fråga är hur vi gör med dem som lever i ett förhållande, till exempel en familj. Vi tittar på ett exempel där mannen jobbar heltid medan kvinnan arbetar deltid. Som individ kanske hon hamnar i riskgruppen för fattigdom, men familjen gör inte det. Det visar på hur viktigt det är att studera fenomenet på olika nivåer, både hushålls- och individnivå. 

Projektet startade nu i februari och kommer fortsätta fram tills januari 2023. Forskarna ska dels undersöka orsakerna till problemet. De ska även föreslå hur man råder bot på situationen, såsom ge rekommendationer till EU och lagstiftare. 

Läs mer:

Så slår smittan mot USA – med bristande skyddsnät

Experternas tips: Så kan timanställda klara ekonomin