En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-05-22 12:03 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ny-lo-rapport-friskolornas-vinstuttag-drabbar-eleverna/
Ekonomi

Ny LO-rapport: Friskolornas vinstuttag drabbar eleverna

Foto: Other: Janhenrik Henriksson/TT

På tio år ökade rörelseresultatet i Sveriges fem största friskolekoncerner med 500 procent. De största växte genom att sluka de mindre.  

Pengarna till fortsatt maktkoncentration och vinstuttag skapas främst genom att fler elever tvingas dela på varje lärare. 

Skoljättarnas iögonenfallande tillväxt och koncentration det senaste decenniet har betalats med den skattepeng som skulle gå till elevernas utbildning, fastslår LO i en ny rapport, ”Skolindustrin – Hur mångfald blev enfald”.

Läs mer: Svenskt Näringsliv: LO:s häxjakt på valfriheten ett svek

– Sedan 90-talet har Sverige som enda land i världen tillåtit privata ägare att plocka ut obegränsade vinster ur skattefinansierade skolor, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin. 

– Privata företag kan öka sina vinster genom att locka till sig de lättaste eleverna och spara på personal, lokaler och utrustning. 

Fristående skattefinansierade skolor finns förstås också i andra länder, inte minst Danmark. Men Sverige är i dag helt ensamt om att tillåta offentliga medel till vinstsyftande skolor, där de i förlängningen kan hamna i aktieägarnas fickor.

Vinsten kan bara öka genom lägre kostnader per elev. Genom stordriftsfördelar, genom att inte erbjuda skolbibliotek, gymnastiksalar och speciallärare, men framför allt genom att så många barn som möjligt får dela på en lärare. De stora friskolekoncernerna har påtagligt fler elever per lärare än kommunerna.

Lägre lärartäthet kan fungera eftersom friskolornas kösystem och etableringsorter som regel säkrar dem mer lätthanterliga elever, skriver LO.

Drivande bakom friskolereformen 1992 var de borgerliga och Miljöpartiet. Men några börsnoterade skolkoncerner såg ingen framför sig. När dåvarande skolminister Beatrice Ask (M) 1992 sjösatte friskolereformen talades det främst om föräldrakooperativ och idéburna aktörer med annorlunda pedagogik.

Men drömmen om småskalig mångfald förvandlades till en storskalig skolindustri, där föräldrakooperativen och småskaliga pedagogiska alternativskolor för en tillvaro i marginalen. 2016 gick tre fjärdedelar av friskolornas skolpeng till vinstdrivande aktiebolag.

Jätten AcadeMedia har 369 svenska förskolor, grundskolor och gymnasieskolor med sammanlagt fler än 60 000 elever. AcadeMedia kontrollerar en femtedel av hela friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket som alla skolstiftelser och skolföreningar tillsammans. 

AcadeMedia har ett rörelseresultat i Sverige på 540 miljoner kronor. Ville koncernen uppnå samma lärartäthet som kommunala skolor måste AcadeMedia enligt LO:s beräkningar anställa över 900 nya lärare till en årlig kostnad av runt 450 miljoner kronor. AcadeMedias rörelseresultat var 2016 540 miljoner.

En stor del av skattekronorna gick i stället till räntor och amorteringar på lån för koncernernas uppköp av nya skolor. Internationella Engelska skolan delade även ut 45,7 miljoner kronor i vinst till aktieägarna, något som retade utbildningsminister Gustav Fridolin. 

I spåren av John Bauer-konkursen 2013, som drabbade 11 000 elever och 1 700 anställda, gjorde fler ledande miljöpartister offentlig avbön för att de varit "naiva". 

Valfriheten gynnas inte alls av möjligheten att tjäna pengar på skolan, argumenterar Idéburna Skolors Riksförbund, som företräder ett 80-tal icke vinstdrivande, idéburna friskolor. 

Organisationen varnar för att maktkoncentrationen medför likriktning och ett allvarligt hot mot den pedagogiska mångfalden och valfriheten på grund av ”den snabba monopolisering vi ser av friskolesektorn med några börsnoterade bolag som äger en allt större andel av Sveriges skolor och förskolor”. 

Allt större maktkoncentration

Läsåret 2016/17 gick 20 procent av förskolebarnen i friskolor, liksom 14,6 procent av grundskoleleverna och 26 procent av gymnasieeleverna.

Friskolereformen 1992 syftade till ökad valfrihet, vilket enligt regeringen då förutsatte en mångfald av driftsformer och pedagogiska inriktningar.

Dagens kritiker menar att detta går förlorat när koncernerna blir allt större, färre och mäktigare, ofta med "varumärkesportföljer" som ger sken av bibehållen mångfald. AcadeMedia äger bland annat Pysslingen, Vittra, IT-Gymnasiet, Framtidgymnasiet, NTI-gymnasiet, Rytmus och Didaktus, Praktiska Gymnasiet och Hermods.

I antologin Konkurrensens konsekvenser (SNS 2011) fann forskarna inga belägg för att ökad konkurrens skulle leda till stora förbättringar av välfärden. På skolans område pekar flera studier i stället på följder som ökad segregation, sämre skolresultat och omotiverad betygsinflation. Dessutom har kommunernas kostnader ökat, enligt rapporten eftersom de kommunala skolorna behöver hålla en viss överkapacitet för att vid behov kunna ta emot elever från de privata friskolorna, som efter JB Educations konkurs 2013, då 11 000 elever plötsligt stod utan sina skolor. 

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt