Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 03:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ny-miljoskatt-pa-plastpasar-paverkar-bade-fabriker-och-kunder/

Ekonomi

Ny miljöskatt på plastpåsar påverkar både fabriker och kunder

Kassarna består till 80 procent av återvunnen plast. Den nya plastskatten gör dem ändå dubbelt så dyra. Veronica Wilke har vikarierat och arbetat extra på Bengt Lundin AB. Nu får hon leta efter annat arbete.
Kassarna består till 80 procent av återvunnen plast. Den nya plastskatten gör dem ändå dubbelt så dyra. Veronica Wilke har vikarierat och arbetat extra på Bengt Lundin AB. Nu får hon leta efter annat arbete. Foto: Börge Nilsson

Första maj får du betala mer för plastkassen du bär hem från butiken. En ny miljöskatt har tvingat landets största tillverkare att varsla om uppsägning, medan konkurrenten som gör papperskassar nyanställer. 

Men för klimatet är skatten meningslös, enligt forskare. En papperskasse behöver inte vara klimatsmartare än en plastkasse av återvunnen plast.

På Ica Supermarket i Årjäng har kunderna två sorters engångskassar att välja på. Plastkassen, tillverkad på Bengt Lundin AB i Jössefors sex mil norrut, kostar 2:50 kronor. Papperskassen, tillverkad av Norbag i Töcksfors två mil västerut, kostar 3:50 kronor. 

I maj kan plastkassen bli minst dubbelt så dyr, eftersom riksdagen infört en plastskatt på tre kronor för att möta ett EU-direktiv som ska minska spridningen av mikroplaster i naturen. 

– Vi har fortfarande inte bestämt hur vi kommer att prissätta kassarna efter första maj. Men personligen hoppas jag att den nya skatten ska slå igenom fullt ut så att vi kan få ner användningen, säger Ica-handlaren i Årjäng, Hans Eriksson, till DN i slutet av april. 

I dag är papperskassen till vänster en krona dyrare än plastkassen till höger. Men den 1 maj höjer handlaren Hans Eriksson i Årjäng priset när plastkassen beläggs med punktskatt på tre kronor.
I dag är papperskassen till vänster en krona dyrare än plastkassen till höger. Men den 1 maj höjer handlaren Hans Eriksson i Årjäng priset när plastkassen beläggs med punktskatt på tre kronor. Foto: Börge Nilsson

I så fall kan plastkassen kosta 6–7 kronor, alltså dubbelt så mycket som papperskassen, och då tror handeln att många väljer bort plasten. 

Men plastkassen är inte så dålig för klimatet som de flesta tror eftersom den till 80 procent består av återvunnen plast. 

Coop, som i Årjäng ligger vägg i vägg med Ica, har en kasse gjord av sockerrörsbaserad plast. Som skatten är utformad slår den lika hårt på sockerrör och återvunnet, som på fossilplast.

Lars Lundin, senior advisor hos Bengt Lundin AB och tidigare vd och ägare, har länge försökt ändra inriktningen på plastskatten. 

– Jag tycker det är förbannat synd att staten tar bort den enskilt största plastprodukten som är återvunnen. 

Bengt Lundin AB är störst i landet på plastbärkassar. 80 procent av råvaran är återvunnen plast. Men nu hotas produktionen av en ny skatt på plastkassar.
Bengt Lundin AB är störst i landet på plastbärkassar. 80 procent av råvaran är återvunnen plast. Men nu hotas produktionen av en ny skatt på plastkassar. Foto: Börge Nilsson

Han hade hellre sett att avgiften differentierats så att den blev lägre på återvunnet, särskilt som det är svårt att hitta avsättning för återvunnen plastråvara.

Nu försöker han i stället ta fram en hållbarare kasse som kan användas minst 50 gånger. Den nya skatten gäller nämligen inte kassar avsedda för ”varaktigt bruk”. En prototyp har testats av det statliga forskningsinstitutet Rise. Om den godkänns tänker Lundins begära förhandsbesked i Skatterättsnämnden för att få den befriad från den nya skatten.

– Målet är att det mesta av råvaran ska vara återvunnen plast från jordbrukets höbalar, säger Lars Lundin. 

Bild 1 av 3 Besvikelsen är stor hos de anställda på Bengt Lundin AB i Jössefors. 24 arbetskamrater varslas. Att Tony Norman, Sten-Åke Langli, Veronica Augustsson och Monica Bäcklin lärt sig använda 80 procent återvunnen plast som råvara i produktionen har inte hjälpt.
Foto: Börge Nilsson
Bild 2 av 3 Plastskatten tvingar plastkassetillverkaren Bengt Lundins AB i Jössefors att varsla. 24 anställda av 104 fick i mars beskedet att de kan förlora sina jobb.
Foto: Börge Nilsson
Bild 3 av 3 Anders Moberg fick jobb på Norbag i Töcksfors i höstas. Förr jobbade han i gränshandeln som nu är en bransch i kris sedan oro för coronaviruset hindrar norrmännen från att handla.
Foto: Börge Nilsson

Om han lyckas lär det lindra den bitterhet som finns i fabrikens fikarum, sedan 24 arbetskamrater varslats om uppsägning.

– Allt jobb som vi har lagt ner på att lära oss använda återvunnen plast, och det till ingen nytta! säger Sten-Åke Langli som arbetat mer än 30 år på företaget. 

Från maj väntas den nya skatten halvera försäljningen av engångskassarna men just nu går fabriken på högvarv. I Sverige har butiker bunkrat kassar och i Norge gör coronakrisen att norrmännen handlar mer i butik än tidigare. 

AB i Töcksfors bygger ut och nyanställer. Efterfrågan på papperskassar väntas öka kraftigt från 1 maj när en ny skatt gör plastkassar dubbelt så dyra.
AB i Töcksfors bygger ut och nyanställer. Efterfrågan på papperskassar väntas öka kraftigt från 1 maj när en ny skatt gör plastkassar dubbelt så dyra. Foto: Börge Nilsson

Även på Norbag AB i Töcksfors har coronan ökat efterfrågan på kassar. Dagligvarukedjornas e-handel har ökat och de beställda varorna packas i papperskassar. Det ger extra skjuts till den uppgång som inleddes med beslutet att införa plastskatt. Mot slutet av året kan 18 ha fått nya jobb, nästan lika många som varslats hos plastfabriken i Jössefors. Bara i år har platschefen Jerry Andersson anställt åtta personer. 

Konsumenterna tycker att Norbags kassar är mer klimatsmarta. Texten på en kompostpåse på bordet framför honom säger det rakt ut: ”Titta vad bra! Papper istället för plast.”

– Det ger oss draghjälp. Folk blir mer och mer miljövänliga för varje år och våra kunder säljer mer av våra kassar, säger Jerry Andersson. 

Till höger bakom platschefen Jerry Andersson står pappersrullar från svenska och finländska pappersbruk. Till vänster finns lagret med papperskassar till handeln som tillverkas på Norbag i Töcksfors.
Till höger bakom platschefen Jerry Andersson står pappersrullar från svenska och finländska pappersbruk. Till vänster finns lagret med papperskassar till handeln som tillverkas på Norbag i Töcksfors. Foto: Börge Nilsson

Men papperskassen hos Ica Supermarket är inte klimatsmartare än plastkassen. Norbags kassar är inte gjorda av returfiber, då skulle de inte hålla för tunga matvaror. Lundins plastkasse består däremot till 80 procent av återvunnen plast. 

En livscykelanalys från Billerud från 2016 visar att en plastkasse med 100 procent återvunnen plast har mindre klimatpåverkan än en papperskasse med 85 procent returfiber. 

Enligt resursexperten Åsa Stenmarck på IVL är det bra att det finns efterfrågan på återvunnen plast, men det är farligt att dra tvärsäkra slutsatser från en enda livscykelanalys. 

Det är inte plastpåsarna som är problemet, enligt forskaren Helén Williams på Karlstads universitet. Det är vad vi stoppar i påsarna som är viktigt för miljön.
Det är inte plastpåsarna som är problemet, enligt forskaren Helén Williams på Karlstads universitet. Det är vad vi stoppar i påsarna som är viktigt för miljön. Foto: Börge Nilsson

– Det är svårt att säga vilken påse som är bäst. Min generella åsikt är att det inte spelar så stor roll, säger Åsa Stenmarck. 

Hennes forskarkollega Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, är mycket positiv till hårdare miljölagstiftning, men tycker att den här lagen är olyckligt utformad. Plastpåsarna har fått oproportionerligt stor uppmärksamhet. 

– Människor tror kanske på riktigt att det är plastpåsarna som är problemet i samhället. Men vad vi stoppar i påsarna, och ännu hellre vad vi avstår från att handla, som nya kläder, har otroligt mycket större miljöpåverkan. 

Globalt är plast i naturen ett stort problem, vare sig den är återvunnen eller inte. 

– Men i Sverige använder vi ofta påsarna för att slänga sopor. Den plasten bränns så det är inte ett lika stort problem här. 

På Ica Supermarket i Årjäng satsar handlaren Hans Eriksson ändå stort på att minska försäljningen av både små och stora plastpåsar. Hans bror och arbetskamrat fann argumenten på en semesterresa till Karibien. 

– Om jag har sett plast i havet? Det fanns massor! Det var förskräckligt att se, säger Lennart Eriksson på Ica i Årjäng.