Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Ny prognos: pensionerna växer kraftigt

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

År 2017 kommer effekten av den så kallade bromsen i pensionssystemet att upphöra. Då kommer värdet av inkomstpensionerna vara det de skulle ha varit om inte bromsen slagit till tre gånger. Det spår Pensionsmyndigheten i sin senaste prognos över pensionssystemet.

Skälet till att perioden med bromsen – eller balanseringsperioden som det egentligen heter – upphör är att inkomstpensionerna antas växa kraftigt 2016 och 2017, med 5,2 respektive 4,7 procent. Och det i sin tur beror på att allt fler arbetar.

– Det har varit en positiv utveckling av lönesumman i Sverige, det är det som ligger bakom det här, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på pensionsmyndigheten.

Den enskilt viktigaste faktorn som påverkar inkomstpensionen är sysselsättningen, eller snarare antalet arbetade timmar. När den samlade lönesumman stiger gynnar det inkomstpensionerna.

År 2018 räknas också pensionerna upp, men med betydligt mer måttliga 2,3 procent.

– I prognosen ligger att vi då har låg inflation och låg inkomsttillväxt, säger Ole Settergren.

Den låga inflationen slår igenom i lägre löneökningar?

– Ja.

Nästa år ökar inkomstpensionen med endast 0,9 procent, i snitt 100 kronor i månaden efter skatt. Räknas regeringens förslag om sänkt skatt för pensionärer in så blir det en förstärkning av den genomsnittliga pensionärens hushållskassa med 200 kronor per månad.

Bromsen, den automatiska balanseringen, är till för att ingen generation ska kunna föra över kostnader till en annan. När en lågkonjunktur höjer arbetslösheten och sänker den totala lönesumman, så slår det mot inkomstpensionen, som är själva basen i pensionssystemet. Det har också skett tre gånger sedan det nuvarande systemet infördes.

Balanseringen har gett större svängningar än vad systemets skapare räknade med på 1990-talet. De här svängningarna vill den parlamentariska pensionsgruppen – och Pensionsmyndigheten _ få bort. Det skulle leda till att bromsen slog till mer sällan, men också att pensionerna inte skulle få lika kraftiga uppgångar som annars.

I prognosen räknar pensionsmyndigheten med att kostnaderna för det så kallade äldreförsörjningsstödet ökar, jämfört med den tidigare prognosen. Ökningen är 27,6 miljoner 2016, 57,5 miljoner 2016 , 87,1 miljoner 2017 och med 105,9 miljoner 2018. Då är kostnaden uppe i en knapp miljard kronor.

Äldreförsörjningsstöd går till personer över 65 som, när alla andra inkomster räknats in, ändå inte kommer upp till skälig levnadsnivå. Det kan bero på att de inte arbetat, eller inte levt tillräckligt länge i Sverige. Ökningen beror på den ökning av asylinvandring som Migrationsverket räknar med.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.