Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Ny rapport - Branscherna som kan ge utomeuropeiska invandrare jobb

Hotell är en av de branscher där invandrare får jobb. Arkivbild.
Hotell är en av de branscher där invandrare får jobb. Arkivbild. Other: DN

Den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn är viktigast för att bryta utanförskapet. Flest invandrare från Afrika och Asien anställs inom hotell och restaurang, vård och omsorg, städ och transport. Därför måste regeringens näringspolitik inriktas mer på servicenäringarna, inte bara försöka blåsa nytt liv i industri och IT.  

Det säger Handelns utredningsinstitut, HUI, i en ny rapport. 

– Ska vi minska utanförskapet bland utrikes födda behöver de politiska beslutsfattarna inse att det är företagarna som tar anställningsbeslutet, och att det behövs en bredare näringslivspolitik som förbättrar villkoren också för de branscher som faktiskt anställer arbetslösa icke-västerländska invandrare, säger professor Sven-Olov Daunfeldt vid HUI Research, en av dem som hållit i studien.

HUI Research har nu tittat närmare på vad som kännetecknar de företag som är mest benägna att anställa invandrare från icke-västländer direkt från arbetslöshet. 

Listan över betydelsefulla instegsbranscher domineras av besöksnäringen samt vård – och omsorg. Den bransch som anställt allra flest arbetslösa från icke västländer är restaurang. Där är nästan en av tre, 27 procent, av dem som anställs från arbetslöshet född i Afrika eller Asien.  

Andra är vård och omsorg, transport- och magasinering, samt uthyrning, fastighetsservice som städning, resetjänster som taxi och kollektivtrafik, och andra stödtjänster. 

Desto mindre sannolikt är att de rekryteras till den kunskapsintensiva tjänstesektorn eller den mer kapitalintensiva basindustrin. Inom IT och bygg är mindre än en procent av de som anställs arbetslösa icke-västerländska invandrare.

Däremot anställer företag med minst en chef född i Afrika eller Asien fyra gånger fler jämfört med de företag som inte har någon chef född i dessa regioner. 

Företag med många anställda anställer också fler arbetslösa icke-västerländska invandrare, framhåller HUI. Yngre företag anställer fler än äldre företag. Och exportföretag signifikant fler jämfört med ickeexporterande. 

Den svenska näringspolitiken har i hög utsträckning fokuserats mot de företag som är verksamma inom kapital – och kunskapsintensiva branscher med höga FoU-utgifter, konstaterar HUI. 

– Samtidigt har villkoren för företagen inom de mer arbetsintensiva och lågkvalificerade tjänstebranscherna försämrats, arbetsgivaravgiften för unga har höjts, RUT-avdraget minskats och regelbördan ökat, fastslår Sven-Olov Daunfeldt. 

– Ur ett integrationsperspektiv är denna utveckling bekymmersam eftersom det är den senare typen av företag som anställer arbetslösa utrikes födda från Afrika och Asien. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.