Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 12:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ny-rapport-varldens-fattigaste-halkar-efter-i-pandemins-spar/

EKONOMI

Ny rapport: Världens fattigaste halkar efter i pandemins spår

Kvinna i Harare i Zimbabweväntar på utbetalning av pension. Fattiga länder har blivit fattigare under pandemin, enligt Världsbanken.
Kvinna i Harare i Zimbabweväntar på utbetalning av pension. Fattiga länder har blivit fattigare under pandemin, enligt Världsbanken. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP

Barn saknas i skolorna, och många kvinnor har blivit av med jobbet.

En dyster rapport visar hur coronaviruset slår hårdare mot vissa länder.

Hur blir framtiden efter pandemin?

År av utveckling i världens fattigaste länder har raderats till följd av pandemin. Det framgår i en ny rapport från Världsbanken och data från Sveriges biståndsmyndighet Sida. Förlorade inkomster och arbetslöshet är utbredd, där kvinnor, barn, outbildade och människor med informella arbeten drabbas hårdast. Skolstängningar och störningar inom vården kan få långsiktiga konsekvenser, framför allt för barn och särskilt sårbara, enligt Världsbankens rapport.

– Barnen drabbas på många nivåer. Skolorna har varit stängda under lång tid. I Uganda öppnade de nu i dagarna för första gången på två år, säger Görrel Espelund, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet med fokus på utvecklingen i Afrika.

Så mycket som 170 miljoner barn har varit utan skolgång i mer än ett år, enligt Sida. Det finns en risk att många barn aldrig kommer tillbaka till skolan.

– Vissa kanske har varit tvungna att börja jobba under tiden, flickor har blivit gifta eller drabbats av tonårsgraviditeter. Både barnäktenskap och tonårsgraviditeter har ökat under pandemin, säger Görrel Espelund.

En ny rapport från Världsbanken visar att hög- och medelinkomstländer har nått en hög vaccinationsgrad och återhämtat sig ekonomiskt under 2021, men för många låginkomstländer väntar stora utmaningar. När den rikare delen av världen investerar i en grön återhämtning är pengarna slut hos de fattigare länderna. Makroekonomiska obalanser, där offentliga utgifter och skulder nått rekordnivåer, får stora konsekvenser framför allt för utvecklingsländer. Kassorna har tömts, skuldbergen är enorma och det finns stor risk för snabbt stigande räntor när centralbankerna i rika länder stryper krisstimulanserna, framgår i rapporten. Görrel Espelund tror att pandemin har gjort att det blir svårt att nå de globala utvecklingsmålen.

– Framgångar inom utbildning och minskad fattigdom har bromsat in och backat, säger hon.

Görrel Espelund
Görrel Espelund Foto: Andreas Karlsson

Konsekvenserna i många afrikanska länder förklaras av att det är sköra samhällen med dåligt utbyggda hälsosystem som lägger en grund för sårbarheten. Turistsektorn har bromsat in, gränshandeln försvårats och att det har varit svårt att få ut vaccin till befolkningen. Vidare har en begränsad tillgång till internet, framför allt på landsbygden, gjort det svårt att undervisa barn på distans när skolorna stängt, säger Görrel Espelund. Våldet mot kvinnor och barn har ökat kraftigt. Matbespisningsprogram i vissa länder gör vanligtvis att barn kan få mat i skolan.

– När barnen inte är i skolan får de ingen mat, säger Görrel Espelund.

Pandemin har också särskilt drabbat kvinnor.

– Kvinnor har i högre grad än män förlorat sina anställningar och väntas, i tider av fattigdom, ta hand om barnen, sjuka i familjen och är ansvariga för att sätta mat på bordet, säger Görrel Espelund.

Innan pandemin var fattigdomen i världen historiskt låg. 8,5 procent av världens befolkning levde då i vad som kallas extrem fattigdom, på 1,90 dollar om dagen. Under 2021 hade 120 miljoner fler människor hamnat i extrem fattigdom. Under en lång period gick utvecklingen mot minskad ojämlikhet, där de fattigare länderna kom ikapp de rika. ”Nedstängningsåret” 2020 skulle vända trenden. Världens BNP sjönk med 3,4 procent, där BNP till en början sjönk som mest i höginkomstländer. Men effekterna på fattigdomen i världen skulle bli stora.

– År 2023 är vi troligen tillbaka på samma nivå av ojämlikhet mellan länder som för tio år sedan, säger Susanna Gable, chefsekonom på Sida.

Susanna Gable
Susanna Gable Foto: Pressbild

Samtidigt har stigande priser på tillgångar förstärkt rikedomen för de redan välbärgade inom befolkningen inom länder, vilket bidrar till inflationen, enligt Världsbankens rapport. Och förändringen i ojämlikheten i världen kan bli bestående, enligt Susanna Gable.

– Återhämtningen efter covid-19 och den nya digitala transformationen riskerar att bli ännu en orsak till att ojämlikheten blir ett mer strukturellt problem om inte den fattigare delen av världen kommer med på tåget. Den fattigare delen har extra bojor på fötterna när de tar sig framåt. De har inte lika mycket vaccin, frånvaron av stödpaket gör att de är mer ärrade av vad som hänt och besparingarna är tömda.

– Många barn har hoppat av skolan, det får konsekvenser för ländernas framtida utbildningsnivå och inkomstmöjligheter. Och det är fortfarande osäkert vilka konsekvenser den ökade skuldbördan får. Utan åtgärder riskerar ökningen av ojämlikhet att inte bara bli en tillfällighet under covid-19 utan ett strukturellt problem som fortsätter in i framtiden, säger Susanna Gable.

Läs mer: Erik Esbjörnsson: Brist på doser inte enda skälet till långsam vaccination

Läs mer: Sex miljarder vaccindoser på rekordtid – men halva världen stängs ute

Ämnen i artikeln

Uganda
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt