Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ny-teknik-kan-losa-kris-i-aldrevarden/

Ekonomi

Ny teknik kan lösa kris i äldrevården

Specialistsjuksköterskan Kerstin Eriksson talar med hjärtläkaren Manuel Gonzalez via Ipaden. Från och med nu i mars ska en läkare från Malaga vara med och ”gå ronden” på ett korttidsboende i Skellefteå.
Specialistsjuksköterskan Kerstin Eriksson talar med hjärtläkaren Manuel Gonzalez via Ipaden. Från och med nu i mars ska en läkare från Malaga vara med och ”gå ronden” på ett korttidsboende i Skellefteå. Foto: Josefine Stenersen

Digital teknik är underutnyttjad i den svenska äldreomsorgen. En förändring kräver bättre bredband över hela landet, bättre kompetens i kommunerna – och en rad omskrivna lagar. Det framgår av en ny statlig utredning.

Den har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer, och lämnas på onsdag över till socialminister Lena Hallengren. Titeln är ”Framtidens teknik i omsorgens tjänst”.  

– Ett av de stora hindren för att införa så kallad välfärdsteknik är oklar lagstiftning. Alltför många ute i äldreomsorgen vet helt enkelt inte om det är tillåtet att använda den. Här har vi lagt ner ett mycket stort arbete, säger han till DN.

Det kan handla om att en lag är svår att tolka eller att två eller flera lagar talar emot varandra när det gäller personer som har ”nedsatt beslutsförmåga”, till exempel vid en demenssjukdom. Då måste vårdgivarna försöka väga nytta mot personlig integritet när de ska avgöra vilken teknik som kan behövas.

 Vad är välfärdsteknik?

– Olika hjälpmedel för att en vårdmottagare ska kunna leva ett mer oberoende och värdigare liv, som ska ge mer tid för mänsklig omvårdnad och som dessutom ger personalen en bättre arbetsmiljö. Mer teknik kan göra att man skjuter fram tidpunkten för när folk behöver avancerad, och dyrare vård.

Peter Larsson, senior rådgivare Sveriges Ingenjörer
Peter Larsson, senior rådgivare Sveriges Ingenjörer

Några exempel: gps-teknik (geofence), som gör att person med demens kan röra sig fritt inom ett speciellt område. Sensorer i mattor eller dörrar, som tyst larmar när någon rör sig. Nattillsyn med kamera som gör att hemtjänsten med en kamera kan ha koll på att den vårdade ligger sängen utan att behöva ta bilen dit. Digitalt upplåsbara lås för att öka rörelsefriheten i äldreomsorgen.

– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger Peter Larsson.

– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten.

Andra problem enligt utredningen är för låg kompetens i äldreomsorgen, bristande samverkan mellan myndigheter - och för dålig infrastruktur.

– Vi behöver mer fiber och 5G – ett mer robust bredband helt enkelt och här borde staten vara mer drivande. Redan i dag kan bredbandet vara för klent i vissa kommuner, men det måste verkligen gå att lita om du ska använda mer avancerade tjänster, som att mäta EKG på distans.

Enligt utredningen kostar äldreomsorgen årligen 125 miljarder årligen – lika mycket kostar sjukvård för äldre. Tillsammans innebär det drygt 5 procent av BNP.

– Vi tror att mer teknik kan förhindra alltför stora kostnadshöjningar. Men det kräver en långsiktig och medveten strategi från alla inblandade.

Du föreslår också ett nationellt centrum för utveckling av äldreomsorgen. Är det inte att bygga byråkrati?

– Det måste vara väldigt få mångmiljardverksamheter som inte har ett eget utvecklingscentrum. Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem på brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte, hävdar Peter Larsson.

Läs också: Skellefteå är testbädd för ny teknik i äldrevården