Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Nya EU-lagen ska förändra all uppfödning

EU är till slut på väg att få tuffare regler för djurhälsa och antibiotika i djurfoder. En majoritet i EU-parlamentet och bland medlemsländernas regeringar står bakom det som ska bli EU:s första djurhälsolag.

Förhandlingarna om EU:s förs­ta­­­­ djurhälsolag har pågått bakom lyckta dörrar under en stor del av våren. EU-parlamentarikern Marit Paulsen (FP) leder samtalen och i slutet av april fick hon stöd av de så kallade skuggrapportörerna; övriga politiska gruppers företrädare.

Häromdagen godkände också medlemsländernas regeringar de skrivningar som Marit Paulsen hoppas ska förändra djuruppfödningen i hela EU.

– Antibiotika ska inte längre kunna användas som ett paraply för ohyggliga uppfödningssystem, hoppas Marit Paulsen.

Det nya är att 39 olika EU-lagar sammanfattas i en enda och att vissa vägledande principer ska slås fast. Uppfödning av slaktdjur ska ske med respekt för djurens välfärd och det är första gången sådana formuleringar klubbas av EU.

Omröstningen i EU-parlamentet sker i sommar och sedan ska medlemsländerna godkänna den nya lagen.

Men Marit Paulsen har alltså redan fått brett stöd för att djurhållningen i EU ska följa principen ”one health approach”, vilket innebär att uppfödningen av slaktdjur och användningen av antibiotika kopplas till folkhälsan.

Det innebär inga konkreta förändringar, utan enbart nya principer. Men med stöd av dessa kan sedan också mer påtaliga regler drivas igenom, säger EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C).

– Det finns en djup oro för utvecklingen av antibiotikaresistens. För två år sedan var motståndet fortfarande starkt, men nu har det skett ett mentalt skifte, hävdar han.

Fredrick Federley förhandlar om andra EU-lagar som ska kopplas till de nya principerna rörande djurhälsa. Det gäller tuffare regler för läkemedel i djurfoder och veterinärernas befogenheter samt att inrätta något slags kontrollmyndighet för de nya lagarna.

– Antibiotika ska till exempel inte få användas förebyggande, utan enbart för att bekämpa sjukdom. Om en enda gris är sjuk är det den som ska behandlas, inte hela besättningen – vilket sker på många håll i dag.

Fredrick Federley, Marit Paulsen. Foto: J Lindkvist, F Funck

Federley vill också begränsa veterinärernas rätt att sälja medicin, ett förslag som fortfarande väcker starkt motstånd. I många EU-länder lever veterinärerna på försäljningen som ibland kan vara halva deras inkomst.

Till slut kommer EU därmed att skärpa reglerna för användning av antibiotika i djuruppfödningen. Frågan har varit politiskt känslig i  Sverige under lång tid.

När Sverige blev EU-medlem 1995 fanns svenska lagar som förbjöd att antibiotika blandades i foder enbart för att djuren skulle växa snabbare, men i EU var detta tillåtet.

Sverige fick behålla de tuffare reglerna under fyra år. Många fruktade att EU-anpassningen sedan skulle leda till att de togs bort. Men i stället ändrades EU:s lagar och ”tillväxtbefrämjande” antibiotika förbjöds i hela EU, vilket presenterades som en stor svensk framgång.

Men i praktiken fortsatte antibiotika att blandas i djurfoder. Det sades inte längre ske för att grisarna och kycklingarna skulle växa snabbare, utan för att förebygga sjukdom. Det är sådan användning som Fredrick Federley nu vill förbjuda.

– Det vi har talat om i 20 år kan vi snart leverera.

Men kommer reglerna att följas?

– Det är förstås en avgörande fråga. Det är därför jag tycker att det behövs någon form av kontrollmyndighet, men här finns fort­farande motstånd, förklarar Fredrick Federley.

Fakta.

Fyra nya EU-lagar om djurhälsa ska antas

1. Den första är en övergripande djurhälsolag som bygger på principen att uppfödningen måste ske med respekt för djuren och med tanke på folkhälsan.

2. Den andra gäller läkemedel i foder och ska bland annat stoppa så kallade sjukdomsförebyggande inblandning av antibiotika i djurfoder.

3. Den tredje gäller veterinärmedicinen och handlar bland annat om regler för veterinärernas försäljning av läkemedel.

4. Den fjärde gäller hur kontrollen av de nya reglerna ska ske. Eventuellt ska en ny kontroll­myndighet inrättas.

Det är inte klart från och med när de nya tuffare reglerna ska börja gälla, eftersom förhandlingarna ännu inte är helt i hamn.

Ett av de stora hoten mot folkhälsan

Ungefär två tredjedelar av all antibiotika som används i världen går till djuruppfödningen. En överanvändning av antibiotika spär på ökningen av resistenta bakterier, något som Världshälsoorganisationen, WHO, listar som ett av de stora hoten mot folkhälsan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.