Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-16 02:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nya-skolor-gloms-bort-nar-bostader-byggs/

Ekonomi

Nya skolor glöms bort när bostäder byggs

Älvsjö har på 2000-talet fått många nya bostäder utan att skolplatser byggts ut i samma takt. Baracker får tjäna som tillfällig lösning – som på många håll i landet.
Älvsjö har på 2000-talet fått många nya bostäder utan att skolplatser byggts ut i samma takt. Baracker får tjäna som tillfällig lösning – som på många håll i landet. Foto: Magnus Hallgren

• Kommunerna bygger tusentals bostäder - men glömmer bort skolorna.

• I 60 av de 100 områden där det byggs mest har kommunerna satt skolbarn i baracker.

Kristoffer Örstadius
Rätta artikel

Året är 2001. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm presenterar en stor bostadssatsning för Älvsjö. Stadsdelen ska växa. Vid det gamla sjukhusområdet finns nu ett färdigt förslag på en detaljplan som omfattar upp till 750 nya bostäder.

Planen beskriver i detalj hur området ska utvecklas med en park, lekplats, parkeringsplatser och skyddsrum.

Systemet med detaljplaner finns till just för att samhällsplaneringen ska ske noggrant och att hänsyn ska tas till alla möjliga konsekvenser, såsom närheten till offentlig service. Ändå tycks kommunen ha missat en av de viktigaste frågorna: Var ska barnen gå i skolan?

Femton år senare råder det kaos på Älvsjös skolor. På grund av den bristande planeringen har kommunen fått placera ut baracker på tre grundskolor i området. Klasstorlekarna har ökat.

Det är bekymmersamt. Det är just den här typen av saker som kommunerna ska titta på i sin översiktsplanering. Klara Falk, Boverket

Situationen är inte unik, visar DN:s granskning. Landets kommuner missar ofta att planera skolor i samband med nya bostadsprojekt. Konsekvensen blir antingen att skolbarnen får gå i baracker eller att klasstorlekarna ökar kraftigt.

Dagens Nyheter har studerat de 100 områden i Sverige där det byggdes flest bostäder åren 2011 till 2014. I 60 av dessa har kommunerna - i akut brist på skolor - fått sätta skolbarnen i tillfälliga baracker. Detta trots att arbetet med detaljplanerna för bostadsprojekten påbörjades i snitt tio år tidigare.

– Det är bekymmersamt. Det är just den här typen av saker som kommunerna ska titta på i sin översiktsplanering, säger Klara Falk, planarkitekt på Boverket.

På Johan Skytteskolan i Älvsjö har skolgården blivit mindre. En stor barackbyggnad upptar sedan 2005 en del av tomten.

– När jag började jobba här för sex år sedan hade vi sex klasser från förskoleklass till årskurs fem. I dag har vi 17 klasser från förskoleklass till årskurs sex. Lösningen har blivit större klasser och baracker, säger Britt Wikudd, biträdande rektor på Johan Skytteskolan.

Britt Wikudd på Johan Skytteskolan märker av bristen på lokaler. Foto: Magnus Hallgren.

Barackerna uppfyller alla arbetsmiljökrav, men lösningen är mycket dyr. DN:s granskning visar att hyran enbart på Johan Skytteskolan är på 3,9 miljoner kronor per år, plus en uppställningskostnad på 7,8 miljoner kronor.

– Visst hade det varit fint om man hade byggt skolor samtidigt som man bygger nya bostäder. Det är ganska mycket att ha 28-29 elever i lägre årskurser. Vi har duktiga pedagoger här, så vi löser det. Men all forskning säger att det vore bättre om grupperna var mindre, säger Britt Wikudd.

Den bransch som hyr ut baracker till kommuner är mycket lönsam. Enbart de tre största leverantörerna av baracker har en årsomsättning på 1,4 miljarder kronor. Vinstmarginalen ligger på mellan 25 och 36 procent, att jämföra med sex procent som är snittet i tjänstesektorn.

– Det är olyckligt när det inte byggs nya skolor i samband med stora bostadsprojekt. Vi borde kunna bättre. Jag tycker att vi har utvecklat ett bättre samarbete med utbildningsförvaltningen nu, men det har tyvärr varit så att skolplaneringen har varit en sak och bostadsbyggandet en helt annan, säger Thomas Stoll, planchef i Stockholms stad.

Baracker löser bristen på kort sikt men kostar en hel del. Foto: Magnus Hallgren.

Han pekar på att det ibland är svårt att förutse vilken utsträckning som barnfamiljer flyttar in i ett nytt bostadsområde.

Det finns exempel på där kommunerna har lyckats mycket bra med sin samhällsplanering, till exempel i Umeå och Karlstad. Men de utgör undantag, enligt DN:s granskning. På många håll i landet har situationen lett till att lärartätheten har försämrats kraftigt, vilket är en tydlig indikation på att klassernas storlek har ökat. Av de 50 skolor med lägst lärartäthet ligger majoriteten i områden som haft högt bostadsbyggande.

 

Med tanke på att vi har skolplikt i Sverige så förstår jag inte hur man som kommun kan bygga massor med bostäder men missa skolorna. Åsa Scherrer, lågstadielärare

 

På Stenmoskolan i Huddinge är lärartätheten bland de lägsta i landet. I höst ökar storleken på barngrupperna i förskoleklasserna på skolan från 27 till 29 barn. Det är en direkt konsekvens av omfattande nybyggnation av villor i närområdet - samtidigt som planeringen av skolor har brustit.

Situationen är problematisk, enligt Åsa Scherrer, lågstadielärare på Stenmoskolan.

– Med så stora klasser blir det mycket svårare att hinna med alla barn. Läroplanen säger att vi ska utgå från varje individ när vi undervisar. Det säger sig självt att det blir mycket svårt med 29 barn. Med tanke på att vi har skolplikt i Sverige så förstår jag inte hur man som kommun kan bygga massor med bostäder men missa skolorna, säger Åsa Scherrer.

Läs även de tidigare delarna i DN:s granskning av bostadskrisen:

Del 1: Därför tar det tio år att bygga lägenheter

Del 2:  Bostadsministern: Debatten har haft fel fokus