Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-06 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nya-utmanare-minutpressar-leveranstjanster/

EKONOMI

Nya utmanare minutpressar leveranstjänster

Foto: Martina Holmberg/TT

De nya utmanarna på matmarknaden står i startgroparna för ett lopp med ett tydligt mål i sikte – att leverera varor till din dörr på tio minuter.

– Det här är andra generationens e-handel där du kan få vad som helst snabbt, säger Anders Carlsarv som grundat Dingdong.

I början av 90-talet arbetade Anders Carlsarv med försäljning och digital produktutveckling i tunga amerikanska IT-bolag. Genom åren har han både lett och grundat ett antal bolag och i våras ringde telefonen med en ny utmaning. På tråden fanns en grupp bekanta tyska investerare som hade noterat hur trenden med snabba leveranser av mat och produkter växt internationellt. Övertygade om att den nordiska marknaden stod på tur frågade de om Anders Carlsarv kunde tänka sig att grunda en ny svensk utmanare med hjälp av deras pengar.

Det gjorde han och driver nu tillsammans med Louis Kaufman och Nadine Kolbe startupen Dingdong, som marknadsför sig med att leverera livsmedel till kundens dörr på tio minuter. För att lyckas med det har bolaget öppnat två så kallade ”darkstores” på Södermalm i Stockholm, centrala lager med livsmedelsprodukter, som endast tar emot beställningar via en app på nätet. Nyckeln till att lyckas pressa tiderna ligger i att budens cykelturer till kund aldrig får sträcka sig längre än 2 kilometer från närmsta darkstore.

Anders Carlsarv, Louis Kaufman och Nadine Kolbe driver startupen Dingdong.
Anders Carlsarv, Louis Kaufman och Nadine Kolbe driver startupen Dingdong. Foto: Marcel Fleiner

Enligt Anders Carlsarv är kunderna redan högst förutsägbara i sina köpvanor. De gillar att få sina färdigrätter hemkörda på lunchen och beställer sedan fika till kontoret. Större delen av beställningarna ramlar in på eftermiddagen och kvällen när kunderna beställer hem livsmedel.

– I början handlade de bara chips och dryck men nu handlar de riktiga matkassar med allt från toapapper till hundmat, berättar Anders Carlsarv.

Och det behöver för allt del inte sluta där.

– Det här är andra generationens e-handel där du kan få vad som helst snabbt. Vi kan lika gärna leverera batterier, lampor och småprylar från våra lager. Det är bara en fråga om att hitta produkter som det finns ett stort akut behov av.

Under årets första tre kvartal uppgick den totala svenska försäljningen av dagligvaror till 214 miljarder kronor, enligt Hui:s dagligvaruindex.

I Postnords e-barometer för det andra kvartalet i år uppger närmare 3 av 10 konsumenter att de vill ha sin leverans inom en vardag, och en minoritet vill ha den samma dag som beställningen. E-handeln växte under pandemin och kommer att fortsätta växa, om än i lugnare tempo, och även om våra konsumentbeteenden ändras när vi återgår till normala rutiner och spenderar mer tid ute ser Anders Carlsarv goda möjligheter att vinna mark med snabba leveranser. Ännu sker bara några få procent av köpen av matvaror över nätet.

Foto: Beatrice Lundborg

Utöver större etablerade bolag som matappen Foodora konkurrerar Dingdong med liknande nya uppstickare som sig själv.

Kavall klev in på spelplanen i somras och säger sig nu kunna leverera livsmedel på tio minuter i delar av Stockholm, Göteborg och Malmö. Bolaget har hittills tagit emot 50 miljoner kronor från investerare och har över 300 medarbetare på deltid.

– Vårt mål är att förändra livsmedelsbranschen som stått rätt still. I dag får du anpassa ditt liv efter den leveransmodell som handeln erbjuder, vilket innebär att du behöver planera och vara tillgänglig vilket majoriteten inte orkar. Nu går trenden mot oplanerade leveranser, säger Kavalls vd John Tengberg.

Peter Simon, John Tengberg, Robin Rendahl från Kavall.
Peter Simon, John Tengberg, Robin Rendahl från Kavall. Foto: Press

Svenska Vembla har funnits på marknaden i över två år och började med leverans av varor från partners inom loppet av en timme i Stockholm. Nu erbjuder de även snabbare leveranser från egna darkstores och vill etablera sig i flera nordiska städer.

Sunil Dutt, som är vd och grundare av Vembla, ger en fingervisning om hur det går för bolaget.

– Vi kommer att nå tvåsiffrigt i miljoner i omsättning i år och vi siktar såklart ännu högre under 2022 vilket drivs av de snabba leveranserna och egna darkstores. Det finns många internationella aktörer som redan har lönsamma darkstores, vilket förklarar varför det pumpas in så mycket pengar i den här sektorn med höga värderingar, säger Sunil Dutt.

Hicham Larhnimi och Sunil Dutt på Vembla.
Hicham Larhnimi och Sunil Dutt på Vembla.

Gemensamt för de nya utmanarna är att de gärna pekar på styrkorna som de anser skiljer dem från de stora matapparna.

– Bolag som Wolt och Foodora har sina styrkor men också sina begränsningar. Vi ska vara tillgängliga på ett helt annat sätt som ett extra förlängt skafferi, det är inte dom utan de har en annan struktur för sina leveranser, säger Kavalls John Tengberg.

Foodora satsar på snabba leveranser, men de marknadsför sig mycket riktigt inte med att leveranser på 10 minuter.

Anders Carlsarv är inne på ett liknande spår.

– Ska man lyckas med det här så måste man vara en kundfokuserad livsmedelshandlare som också kan leverera snabbt och hållbart.  Det är klart att de kommer att lyckas med det där, men jag tror inte att någon kommer att vinna. Om marknaden var så skulle exempelvis Lidl aldrig ha kommit in och alla hade fortsatt att handla på Ica.

Frågan om arbetsförhållanden för buden i den här typen av bransch är en högaktuell fråga. Under de senaste åren har larmen återkommande ljudit om dåliga arbetsförhållanden, låga löner och appbolag som flyr undan sitt arbetsgivaransvar. Transportförbundet har flaggat för att människor ofta utnyttjas och drivit frågan om att bolagen ska anställa och teckna kollektivavtal.

Såväl i Sverige som på EU-nivå pågår utredningar om den så kallade gig-ekonomin, korta tillfälliga uppdrag som ofta förmedlas via plattformar. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har riktat skarp kritik mot bolag som undviker arbetsgivaransvar och sagt att den svenska arbetsmiljölagstiftningen behöver ses över då den kan behöva förändras för att möta upp nya typer av framväxande branscher.

Dingdong anställer sina bud på halvårskontrakt som fördelas på timmar med fast timlön, och säger sig främst arbeta med studenter. Kavall uppger att de haft olika anställningsmodeller men nu skiftar över till tillsvidarekontrakt där de anställda har en fast timlön.

Inget av bolagen har kollektivavtal. Kavall vill inte uppge vad de betalar sina bud, men säger att det ligger i linje med marknaden.

– Sen är det såklart så att eftersom vi är nya håller vi fortfarande på att utforska detta och tittar på flera olika fackförbund. Det är ett löpande arbete för att hitta en modell som skapar en schysst arbetsmiljö kombinerat med en hållbar affär så vi också kan vara en långsiktig arbetsgivare, säger John Tengberg.

Vembla anställer inte sina bud själva utan använder sig av ett egenanställningsföretag som tar över arbetsgivaransvaret. Buden schemaläggs på timmar och tjänar enligt Vembla i snitt 120-130 kronor i timmen.

Varför anställer ni inte själva?

– Vi är inte främmande för att det kommer att bli så på sikt. Vi är ganska nya med darkstores då den första öppnade i augusti. Det går väldigt bra och i takt med det kommer vår operativa modell förändras vilket kan innebära att vi anställer personer och har dem på vår egen avlöningslista, säger Sunil Dutt.

Läs mer: Minister vill skärpa regler kring gig-ekonomi

Läs mer: Matkassen levererad på 15 minuter

Ämnen i artikeln

E-handel
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt