Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Nytt datorprogram kan hjälpa flyktingar att få jobb

Nytt datorprogram ska visa var flyktingar har bäst möjligheter att få jobb. Arkivbild.
Nytt datorprogram ska visa var flyktingar har bäst möjligheter att få jobb. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT

Svenska forskare har tagit fram datorprogrammet Annie Moore. Det matchar ihop asylsökande med den kommun där de har störst chans att få ett jobb. 

– Vi hoppas att Migrationsverket vill ha vår hjälp, säger Tommy Andersson på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet.

Med hjälp av algoritmer ska datorprogrammet avgöra i vilken kommun en flykting har störst chans att få ett jobb. Information som används är bland annat personens tidigare arbetserfarenhet samt en analys av kommunernas arbetsmarknad. 

– ”Hur kan vi hjälpa till”? Det var många forskare som ställde den frågan när flyktingkrisen bröt ut, säger Tommy Andersson, professor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds Universitet. 

Den frågan resulterar tre år senare i datorprogrammet Annie Moore. Tillsammans med   brittiska University of Oxford samt amerikanska Worcester Polytechnic Institute har Lunds Universitet tagit fram programmet. 

Sedan i maj har den amerikanska flyktingorganisationen Hebrew Immigrant Aid Society (HIAS) använt programmet när de bedömer var kvotflyktingar ska bo i USA. Frivilligorganisationen är en av nio som har uppdraget att placera flyktingar. Drygt 5 procent av de kvotflyktingar som kommer till USA bosätts via HIAS. 

– Beroende på var du bosätter en flyktingfamilj i landet får familjen olika förutsättningar att integrera sig. I dag placeras familjer mer eller mindre slumpmässigt utan någon hänsyn till deras arbetserfarenheter, säger Tommy Andersson.

Professor Tommy Andersson har varit i kontakt med Migrationsverket sedan 2016.
Professor Tommy Andersson har varit i kontakt med Migrationsverket sedan 2016. Foto: Kennet Ruona

Programmet består av två delar. Den första är att undersöka var personen rent statistiskt sett har störst möjlighet att få en anställning. 

– Vi säger att en träarbetare bosätts i Texas där det finns öken. Genom att placera personen längre norrut ökar träarbetarens chans att få jobb, säger Tommy Andersson. 

Den andra delen i programmet granskar vilka nätverk personen eller flyktingfamiljen behöver. 

– Det kan vara personens familj som redan bor i landet. När vi har arbetat med HIAS har vi bedömt att om personen känner andra hjälper även de att personen integreras, säger Tommy Andersson. 

Organisationen HIAS placerade förra året 496 personer, varav 167 fick någon form av anställning. Om Annie Moore användes då hade 20 procent fler fått jobb, enligt forskarnas beräkningar. 

– Programmet har bättre förutsättningar att lyckas i ett land som Sverige. Här tar vi emot betydligt fler flyktingar än i USA. Våra förhoppningar är att Migrationsverket vill ha vår hjälp, säger Tommy Andersson.

Sedan 2016 har Tommy Andersson varit i kontakt med Migrationsverket. Han menar att programmet skulle förenkla handläggarnas arbetsuppgifter. I statens offentliga utredningar (SOU) uppmuntrar regeringen att se närmare på möjligheten att kommunplacera flyktingar via mer avancerade metoder.

– Hittills har ingen svensk myndighet eller organisation använt programmet. Det man borde diskutera är hur vi på bästa sätt integrerar flyktingar i samhället. Vi vet att arbete kanske är det klaraste sättet att integreras. Personen får sin egen inkomst och möter arbetskamrater, säger Tommy Andersson. 

– Vi får många förslag på datorprogram och ibland hinner vi inte kolla igenom allt som kommer in, säger Migrationsverkets presskommunikatör Michelle Bornestad. 

Läs mer: Migrationsverket intresserat av Annie Moore

 

Vad tar algoritmen hänsyn till?

Programmet tar hänsyn till den asylsökandes behov. Ifall personen har barn i skolåldern eller en sjukdom studerar programmet skolor och vårdalternativ i kommunen. 

 

Algoritmen ser över vart chansen är störst att få ett jobb. Personens språkkunskaper och utbildning spelar stor roll här. Asylsökande som endast talar ett minoritetsspråk har svårare att få jobb. 

 

Att titta på hur samhället ser ut övergripande är också viktigt. Makroekonomiska variabler är exempelvis ekonomisk tillväxt eller arbetslöshet. Samhällets ekonomi påverkar personens jobbmöjligheter. 

 

Var kommer informationen ifrån?

Information om mottagandeorter behöver HIAS lägga in själva. 

 

Personens bakgrund finns sedan tidigare dokumenterad när personen sökte asyl. I USA där majoriteten är kvotflyktingar samlas information in när personen söker till kvotflyktingprogrammet. HIAS lägger sedan in den informationen i programmet. 

 

Makroekonomiska variabler hämtas från olika databaser, vilket Annie Moore lägger in. Namnet Annie Moore kommer från den första invandraren att registreras vid migrationsstationen på Ellis Island, New York, 1892.

 

Projektsida: https://www.refugees-say.com

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.