Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Oenighet om kolkraft stoppar utsläppsavtal

Hårda förhandlingar om utsläppsrätter.
Hårda förhandlingar om utsläppsrätter. Other: Hasse Holmberg/TT

Förhandlingarna om EU:s handel med utsläppsrätter, en viktig del av EU:s klimatpolitik, har kört fast. Jytte Guteland (S), en av EU-parlamentets förhandlare, är besviken på EU:s medlemsländer.

Sedan i våras pågår EU-förhandlingar om flera nya klimatlagar som på olika sätt ska tvinga EU:s medlemsländer att genomföra unionens skärpta klimatpolitik. Men natten till fredagen, efter tretton timmars förhandlingar, bröt förhandlingarna om ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, samman. Om och när förhandlingarna fortsätter är oklart.

Förhoppningen var att det skulle ha blivit en slutlig uppgörelse, men EU-parlamentet sade nej till ett bud från rådet, medlemsländerna, som innebar att kolverk skulle kunna få pengar från de nya moderniseringsfonderna.

– Jag är besviken på att det inte blev en uppgörelse, men tryggt förvissad om att vi tog ett ansvarsfullt beslut. Jag tror att väljarna hade blivit upprörda om vi hade sagt ja till att EU-medel ska användas för att finansiera kolanläggningar, säger Jytte Guteland (S), ledamot i EU-parlamentets miljöutskott och en av förhandlarna.

Förhandlingarna om ETS är en del av EU:s klimatpaket där flera nya lagar syftar till att förvandla EU:s klimatmål till verklighet. Utöver skärpta EU-regler för handeln med utsläppsrätter handlar det om hur minskningen av utsläppen ska fördelas mellan EU:s länder samt om nya regler för energieffektiva byggnader.

Utsläppshandeln är en viktig del av EU:s klimatpolitik. Men dagens ETS fungerar inte, bland annat eftersom priset på utsläppsrätter är så lågt att det inte pressar företagen att dra ned på utsläppen.

EU-kommissionen vill minska antalet utsläppsrätter med drygt två procent om året, samt inrätta en innovationsfond och en moderniseringsfond.

– Vi är ganska överens när det gäller minskningen av antalet utsläppsrätter, men knäckfrågan gäller hur omställningen av industrin ska finansieras. Det handlar om mycket stora belopp och från EU-parlamentet kan vi inte gå med på att använda EU-medel för att låsa in Europa i en fossil framtid, hävdar Jytte Guteland.

Fakta: EU:s klimatpolitik

EU-länderna är i princip överens om att utsläppen i EU ska minska med 40 procent (jämfört med 1990 års nivåer) fram till 2030, att 27 procent av energin ska var förnybar och energieffektiviteten ska öka med 27 procent. Men det finns stora motsättningar om hur dessa mål ska bli verklighet.

Under 2017 förhandlar rådet (medlemsstaterna) och EU-parlamentet om en flera nya klimatlagar. Förhandlingarna som strandade natten till fredag handlar om ETS, EU:s handel med utsläppsrätter, ett system inte fungerar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.