Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-02 08:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/okad-fiskekvot-vantas-ge-billigare-lojrom/

EKONOMI

Ökad fiskekvot väntas ge billigare löjrom

Arbetare på Storön i Kalix klämmer löjan på den åtråvärda löjrommen. Arkivbild från en tidigare säsong.
Foto: Susanne Lindholm/TT

KALIX. På söndag startar det storskaliga löjfisket i Norrbottens skärgård. Yrkesfiskarna får i år ta upp 800 ton siklöja jämfört med fjolårets 454 ton. Något som väntas ge lägre priser.

– Vi sätter exakt pris nästa vecka. Men räkna med att det blir 300-400 kronor lägre per kilo, säger Sofia Åström, försäljningschef på Guldhaven pelagiska i Kalix.

Ett lägre löjromspris är en välkommen nyhet för alla finsmakare som uppskattar äkta löjrom från Kalix. Förra året fick fiskarna endast ta upp 454 ton siklöja vilket pressade upp priset. På Guldhaven Pelagiska i Kalix som är en av de största producenterna kostade ett kilo löjrom över 3 000 kronor kilot förra året, exklusive 12 procent i moms. I år får yrkesfiskarna ta upp 800 ton siklöja vilket väntas sänka priset på den eftertraktade delikatessen.

– Efterfrågan är stor, priset kommer inte att gå ner särskilt mycket trots högre kvot. I fjol var kvoten för liten. I år ligger den på den nivå den ska ligga, säger Teija Aho, vd på Guldhaven pelagiska.

Teija Aho, vd på Guldhavens pelagiska i Kalix.
Foto: Privat

Hennes försäljningschef Sofia Åström bedömer att det för deras del innebär att priset landar 300-400 kronor lägre än förra året, till det kommer ett momspåslag med 25 procent.

– Det här är våra priser, jag har ingen aning om vad våra konkurrenter kommer att ta, säger Sofia Åström.

På söndag stävar 35 trålare ut från olika hamnar i Norrbotten för årets fiske som pågår tills kvoten är fylld. För att få kalla löjromen för äkta Kalix löjrom är ett kriterium att siklöjan fiskats i området mellan Torne älv i norr och Åbyälven i söder.

Roland Stenman, löjromsfiskare i Storön utanför Kalix.
Foto: Privat

Fiskare som ägnar sig åt småskaligt fiske med finmaskiga nät, eller sköt som de också kallas, har redan fått börja fiska. Roland Stenman från kustbyn Storön, utanför Kalix, fick endast en timmes sömn natten mellan onsdag och torsdag.

– Nu är säsongen i gång. Det blir lite sömn närmaste månaden man blir lite lätt groggy, säger han.

Roland Stenman hoppas på en fångst på runt 100 kilo siklöja om dagen, då bär sig fisket för det lilla familjeföretaget. Arbetsdagarna inleds på nätterna och håller på till långt in på kvällarna. Har han tur får han sova ikapp lite mitt på dagen.

– Löjfisket är viktigt för ekonomin. Det har varit dålig tillgång i flera år men i år verkar bättre, säger Roland Stenman.

En stor utmaning är att hinna vittja näten innan sälarna. Om sälarna hunnit före kan näten vara helt renrensade på siklöja.

– De finns överallt. I morse han jag precis få upp näten innan sälarna kom. De är listiga så det blir en ständig kamp, säger han.

Säsongen för siklöja förväntas pågå till mitten på oktober.

– När snön kommer slutar jag. Ett år fiskade jag i snöstorm och halkade i båten och höll på att ramla överbord. Det är inte värt att bli kvar i havet, säger Roland Stenman.

Läs fler nyheter från norra Sverige här

Ämnen i artikeln

Kalix
Haparanda
Norrbotten
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt