Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ökat gap mellan fattiga och rika

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. De med stora tillgångar har ryckt ifrån medan de längst ned på skalan har blivit mer skuldsatta, visar ny forskning.

–  Den stora förändringen kom under åren kring finanskrisen 2008–2009. Under de åren kunde de mer välbeställda grupperna se sina förmögenheter växa, med avbrott för den värsta krisen. Andra fick mindre del av ökningen eller tvingades till och med se sina tillgångar krympa, säger Daniel Waldenström som är professor vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Tillsammans med doktoranden Jacob Lundberg har han tagit fram ett unikt material om hur fördelningen av svenska förmögenheter har utvecklats sedan 2007.

I brist på statistik har någon beräkning inte kunnat göras sedan alliansregeringen hade avskaffat förmögenhetsskatten och taxeringsuppgifter slutade samlas in.

Läs även: Här får du bäst ränta på sparkontot

Daniel Waldenström och Jacob Lundberg har därför i stället fått använda en indirekt metod, där man utifrån taxerade kapitalinkomster uppskattar förmögenheternas storlek. Något sådant har tidigare inte gjorts vad gäller Sverige.

– Våra beräkningar tyder på att skillnaderna i förmögenhet mellan svenskarna har ökat under den period som vi undersöker, alltså fram till 2012. Men det är inte främst den lilla grupp som finns på den yttersta toppen som dragit från, utan det handlar om en betydligt större kategori av välbeställda hushåll, framhåller Daniel Waldenström.

I undersökningen har alla svenska hushåll delats i en så kallade deciler, där den högsta decilen gäller de tio procent av hushållen som har de största förmögenheterna. För dem har det skett en markant uppgång från finanskrisen och framåt.

För andra hushåll, som finns i de lägre decilerna, har förmögenheterna utvecklats betydligt svagare. För dem längst ned på skalan handlar det om negativa förmögenheter, där skulderna i växande grad överstiger tillgångarna. Denna situation gäller för omkring cirka 30 procent av alla hushåll.

Sparandet har blivit mer ojämnt fördelat, bland annat när det gäller tillgångar på bankkonton.

Följden blir ökade skillnader i förmögenhet, vilket kan ses som en fortsättning på den utveckling som har pågått tidigare under 2000-talet. Men vad som hände fram till 2007 var redan känt, däremot inte vad som har inträffat därefter. Där bidrar Daniel Waldenström och Jacob Lundberg med ny kunskap.

Frågan blir då vad som är orsak till det senaste decenniets växande klyftor. Daniel Waldenström poängterar att åren kring finanskrisen 2008–2009 var en dramatisk period, då flera stora förändringar skedde på kort tid. Kapitalmarknaden skakades om och räntorna föll:

– Sparandet har blivit mer ojämnt fördelat, bland annat när det gäller tillgångar på bankkonton. Dessa har ökat bland dem som redan hade relativt stora förmögenheter, men däremot minskat bland de som äger litet. Samtidigt har bostadsrätter stigit kraftigt i värde, vilket gynnar deras innehavare – jämfört med andra som bor i hyresrätt.

Även politiska beslut spelar in och har bidragit till ökade skillnader i förmögenhet. Det gäller avskaffandet av förmögenhetsskatten, liksom att den tidigare fastighetsskatten ersattes med en relativt låg fastighetsavgift. Båda besluten kom alldeles före finanskrisen.

Utvecklingen efter 2012 fram till dagsläget omfattas inte av undersökningen, eftersom det tar tid innan uppgifter som kan bearbetas kommer fram. Men beträffande de allra senaste åren bedömer Daniel Waldenström att det inte har inträffat några stora förändringar som påverkar fördelningen av förmögenheter. Bristen på exakta uppgifter ser han dock som ett stort problem:

– Kunskap om förmögenhetsläget behövs, även när vi inte längre har någon förmögenhetsskatt. Därför borde statistiken om förmögenheter med det snaraste byggas upp igen.

Fakta. Omvänd trend i Tyskland
  • Sverige visar en förmögenhetsutveckling under perioden 2007–2012 som skiljer sig från både USA och Tyskland. I Sverige har den högsta tiondelens andel av landets samlade förmögenheter stigit från 19,2 procent till 21,7 procent.
  • I USA har det skett en liknande ökning, fastän på mycket högre nivå: från 34,6 procent till 36,7 procent.
  • I Tyskland har däremot den högsta tiondelens andel av landets samlade förmögenheter minskat: från 21,7 procent till 18,7 procent.

Källa: Jacob Lundberg och Daniel Waldenström

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.