Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 22:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/oklart-for-permitterade-15-procent-kan-bli-av-med-jobben/

Ekonomi

Oklart för permitterade: ”15 procent kan bli av med jobben”

Anna Tögel får hjälp att skriva in sig på Arbetsförmedlingen av handläggaren Ali Mohsenzadeh.
Anna Tögel får hjälp att skriva in sig på Arbetsförmedlingen av handläggaren Ali Mohsenzadeh. Foto: Nicklas Thegerström

En halv miljon svenskar har blivit permitterade under coronakrisen och nästan lika många är arbetslösa. Vad de ska göra i höst beror på viruset – och på oss själva, tror experterna.

– Vi räknar med att 15 procent av de som permitterats blir av med jobben, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Anna Tögel står vid en dator på arbetsförmedlingen i Liljeholmen. Hon gjorde sitt sista arbetspass dagen före, sportaffären hon jobbade i gick i konkurs i april.

– I dag ska jag skriva in mig som arbetssökande. Det känns inte så bra.

Hon är numera en av över 440.000 arbetslösa i Sverige. Sedan mitten av mars har över en halv miljon svenskar korttidspermitterats och 63.000 förlorat jobbet. Dessutom är tre gånger så många personer varslade som i fjol.

Den största andelen permitterade och varslade jobbar i tillverkningsindustrin, handeln och besöksnäringen.

– Delar av vår bransch står helt stilla. Permitteringarna är helt nödvändiga för att i grunden livskraftiga företag ska kunna överleva, säger Malin Ackholt, ordförande i Hotell- och restaurangfacket.

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt håller en pressträff i Rosenbad, om nya riktlinjer vid inrikesresor under pandemin.
Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt håller en pressträff i Rosenbad, om nya riktlinjer vid inrikesresor under pandemin. Foto: Jessica Gow/TT

Hur länge ska de vara borta från arbetslivet? Det beror helt på hur världsläget ser ut efter sommaren, tror experterna. Om globala leveranskedjor återupptas och folk börjar resa och konsumera mer lär antalet permitterade minska.

– Just nu tror jag att väldigt många svenskar tänker att man har ett nytt jobb i höst. Om vi gör det, då är vi ”fine”. Om det inte löser sig lär folk få ett helt annat beteende, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Vi får strukturförändringar i resebranschen. Men det är tyngre för industrin. Förändringar för världshandeln slår hårdare mot Sverige om man ser till bnp.

Hur det blir i höst är det ingen som vet. Epidemiologer världen över diskuterar nu om det kommer en andra virusvåg efter sommaren. Det skulle kunna leda till att länder tvingas återinföra strikta skyddsåtgärder. Vissa menar att det går att hålla nere smittspridningen samtidigt som samhället är öppet, andra är oroade över att hösten ska bli tuff.

Vad som händer i resten av världen är avgörande för Sverige eftersom industrin är beroende av globala marknader och leveranskedjor, och besöksnäringen av turism.

– Vi kommer att få strukturförändringar i resebranschen. Men det är tyngre för industrin. Förändringar för världshandeln slår hårdare mot Sverige om man ser till bnp, säger Annika Winsth.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Foto: Jonas Eng

Men om det skulle bli en virusvåg till så tror Annika Winsth inte att världens regeringar skulle agera på samma sätt. För länder som USA och Italien hade ytterligare en nedstängning varit ett för hårt slag mot ekonomin, uppfattar hon.

– I Norden har vi ett socialförsäkringssystem som ger oss trygghet. Men i USA, till exempel, har du kanske en eller två månadslöner att luta dig mot om du förlorar jobbet. Det går inte att hålla tummarna för näsan hur länge som helst.

Om fyra fem månader från nu har vi en helt ny beredskap och kunskapsnivå om viruset.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tror heller inte att det blir ytterligare nedstängningar i höst. Han är orolig för en till virusvåg, men uppfattar att världen kommer att vara mer förberedd.

– Om fyra fem månader från nu har vi en helt ny beredskap och kunskapsnivå om viruset. Vi lär ha en ny virusinfrastruktur, kanske med testning och mediciner. Det gör oss tryggare, och då kommer nog fler att vilja konsumera igen.

Malin Ackholt från Hotell- och restaurangfacket är däremot rädd att förbuden mot större folksamlingar blir kvar i Sverige – vilket gör det svårt för besöksnäringen.

– Man säger att vi inte ska träffas, men hela vår bransch går ut på att vi ska träffas. Jag tror att hösten kommer att vara jobbig, säger hon.

Men det finns ljuspunkter i dagens situation. Pandemin kan leda till en stärkt innovationskraft och snabba på större strukturförändringar i svensk industri, tror Robert Bergqvist.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, säger att det finns ljuspunkter i coronakrisen.
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, säger att det finns ljuspunkter i coronakrisen. Foto: Jessica Gow/TT

Den så kallade fjärde industriella revolutionen – som syftar på en omfattande automatisering och digitalisering av tillverkningsindustrin – kan gå fortare, enligt Bergqvist. Det beror på att företag inte kan förlita sig på underleverantörer i utvecklingsländer i samma utsträckning, och de statliga finansiella stöden ger dem resurser att satsa på innovation.

– Kraften i den omvandlingen finns kvar trots pandemin. Dessutom ser vi en enorm kreativitet med företag som ställer om till att tillverka handsprit och skyddsmasker.

Det finns jobb främst i skogsbranschen och plantering, gröna näringar.

Den utvecklingen kan innebära att den ekonomiska återhämtningen går fortare när världen väl återgår till det normala. Men det är en klen tröst för alla som är arbetslösa just nu. Svenskt Näringsliv spår att arbetslösheten kommer att öka och vara som högst vid årsskiftet 2020-2021.

– Vi räknar med att 15 procent av de som är permitterade i dag förlorar jobben, säger Annika Winsth.

Arbetssökande Anna Tögel, här med handläggaren Ali Mohsenzadeh, hoppas att kunna utbilda sig till programmerare.
Arbetssökande Anna Tögel, här med handläggaren Ali Mohsenzadeh, hoppas att kunna utbilda sig till programmerare. Foto: Nicklas Thegerström

Samtidigt finns det jobb att söka, även om de är få. Men det kräver att man tänker nytt, säger Johanna Kock, sektionschef på arbetsförmedlingen i Liljeholmen.

– Främst i skogsbranschen och plantering, gröna näringar. Där finns det en hel del. Vi ser också en vändande trend i besöksnäringen.

Arbetssökande Anna Tögel hoppas att kunna utbilda sig till programmerare, och tänker söka försörjningsstöd för tiden som hon studerar. Samtidigt väntar hon sitt första barn.

– Sverige behöver programmerare, så jag tänker att det är ett bra val. Under några månader behöver jag lite stöd från arbetsförmedlingen. Jag hoppas att det funkar.

Läs mer:

Västra Götaland har flest permitterade i Sverige

”En halv miljon permitterade – och nu då?”

Internationell rapport – då återhämtar sig den svenska ekonomin 

Läs mer om arbetsmarknaden

Ämnen i artikeln

Arbetsliv
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt