Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Omfattande fusk med maten

Foto: Alamy

Det fuskas med maten på landets restauranger. Halvfabrikat, tillsatser och industriella ingredienser redovisas inte i menyerna, enligt en ny bok. Nu ställs krav på mer exakta redogörelser om vad som serveras.

Vi lägger allt mer pengar på att äta ute. Men hur många vet vad som egentligen ligger på tallriken? Matdebattören och journalisten Mats-Eric Nilsson avslöjar i sin nya bok Saltad nota hur restaurangbranschen bedrar sina gäster med förfalskade menyer och dolda tillsatser.

– Många tror ju när de går ut och äter att det står någon i köket och gör en sås, kokar en buljong eller tillagar en paj från grunden. Men påfallande ofta är det i stället fabriksmat som piffats till, en frysvara som man tinat och lagt på ett litet fint blad, säger Mats-Eric Nilsson.

Otaliga såser, röror och efterrätter vispas ihop med hjälp av pulvermix. Kött kommer ofta fryst och färdigskuret och kan ha drygats ut med både vatten och billig stärkelse. Kanske härstammar kycklingen från de jättelika thailändska fågelfabrikerna, där djuren föds upp under villkor som aldrig skulle accepteras i Sverige. Osten på pizzan kan vara en smältprodukt som i ytterst liten utsträckning består av någon mejerivara. Och om brödet på ett kafé uppges komma från "eget bageri" kan det ligga 725 kilometer bort.

– Som kroggäst är du i ett väldigt underläge och ofta betalar du för mycket för vad du får, säger Mats-Eric Nilsson.

Tuff konkurrens i branschen parat med ökade krav från kroggästerna om att äta billigt har drivit på utvecklingen. Sveriges konsumenter kräver nu fullständiga innehållsförteckningar för restaurangmaten.

– Informationen är oerhört viktig för att man som konsument ska kunna göra aktiva val med tanke på miljö, hälsa, djurskydd och annat. I dag måste man fråga och det är många som känner sig besvärade av det när de står i en lunchkö eller sitter på finkrog med tända ljus, säger generalsekreterare Jan Bertoft.

Livsmedelsverket tittar på frågan. Men enligt branschorganisationen Visita skulle det innebära en orimlig administrativ börda för restaurangerna.

– Det viktiga är att man inte vilseleder gästen om vad man serverar och att man kan svara korrekt på frågor om ingredienser, säger Stefan Lundin, chef för branschjuridiska avdelningen på Visita.

Han framhåller att användandet av halvfabrikat och tillsatser inte är något nytt.

– Det är inget fusk i sig att använda halvfabrikat. Det finns halvfabrikat som håller en väldigt hög kvalitet. Det viktiga är att livsmedlen är säkra och tillåtna.

 

Fakta: Tips till kroggästen

  • Undvik restauranger med långa menyer. Risken för att maten tillagas av halvfabrikat ökar med antalet rätter.
  • Tryckta menyer som sällan ändras är vanligtvis ett dåligt tecken. Bättre om dagens rätter finns på en svart tavla eller enkelt framställda dags- och veckomenyer.
  • Utgå från det som just nu är i säsong. En meny som inte avspeglar rådande årstid bryr sig förmodligen inte särskilt mycket om råvarornas kvalitet.
  • Beställ inte rätter med exklusiva ingredienser som säljs till ett påfallande lågt pris. Oxfilén på pizzan eller tryffelmajonnäsen till hamburgaren är ytterst sällan äkta vara.
  • Fråga personalen om ursprung. Varifrån kommer pajen? Är brödet bakat här? Har ni gjort såsen själva?

Källa: Saltad nota (TT)

 

Fakta: Exempel på matfusk

  • Skagenröra gjord från grunden kan innebära att restaurangen rört ihop färdig industrimajonnäs med maskinskalade räkor.
  • En ganska avancerad efterrätt som crème brûlée kan göras utan minsta krångel med en dessertbas.
  • Osten är ofta en så kallad smältprodukt som i ytterst liten utsträckning består av någon mejeriprodukt.
  • Cheddarosten på McDonalds smaksätts med aromämne, koloreras med två färgämnen och innehåller sammanlagt sju tillsatser.

Källa: Saltad nota (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.