Centralbankerna fortsätter att satsa på guld. Deras nettoköp uppgick till 374,1 ton under första halvåret 2019. Det motsvarar en ökning på 57 procent i årstakt, rapporterar den globala organisationen World gold council, som har släppt en kvartalsrapport, rapporterar nyhetsbyrån Direkt. Detta är den högsta nivån sedan centralbanker blev nettoköpare 2010.

Väl under andra kvartalet uppgick nettoköpen till 224,4 ton. I jämförelse med samma period under förra året är det en ökning med 47 procent. 

Polen är ett av de länder som hamstrar mest guld. Under andra kvartalet har de nettoköpt mest guld, vilket är hundra ton guld. Under förra sommaren köpte landet nästan nio ton guld. Köpet räknades då som Polens största sedan 1998. Dessutom är det ett av de största köpen bland EU-länderna. Även Ryssland satsar stort och ökade sitt guld med 38,7 ton. Totalt landar landets nettoköp hittills i år på 94 ton. 

Flera av världens centralbanker investerar i guld. Tanken är att guldet ska fungera som bankernas buffert om de drabbas av likviditetsproblem. Med andra ord ska guldet användas vid krisläge. 

Svenska Riksbanken ägde 125,7 ton guld i slutet av april 2019. Totalt är guld- och valutareserven värd ungefär 500 miljarder svenska kronor, enligt Riksbanken. 

Att centralbankerna nu investerar i ännu mer guld kan ses som ett tecken på att de vill skydda sig mot risker. Olika världshändelser har skapat oro inom den globala ekonomin, till exempel handelskriget mellan Kina och USA, konstaterar rapporten. 

Guldförsörjningen ökade med sex procent under andra kvartalet i år. 1.186,7 ton blev det totalt. Dessutom gick det bra för guldgruvorna och deras produktion.