Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-24 01:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ovisshet-och-hopp-om-beslagtagen-tanker/

Ekonomi

Ovisshet och hopp om beslagtagen tanker

Foto: Tomas Ohlsson

GÖTEBORG. Beskedet att den iranska tankern Grace 1 släpps efter att ha varit beslagtagen i Gibraltar fick fyra veckor av ovisshet att vändas till hoppfullhet på Stenas kontor i Göteborg.

– Det här väcker ju förhoppningar om att även vårt fartyg och vår besättning snart kan släppas, säger Erik Hånell, rederiets vd.

Intervjun och fotograferingen är just avslutad när Erik Hånell får ett sms. Han skiner upp. Det är ett meddelande han väntat på och det ger en förhoppning om att den konflikt som upptagit all hans tid de senaste fyra veckorna kan vara på väg mot en lösning.

Högsta domstolen i Gibraltar beslöt på torsdagen att den iranska tankern Grace 1, som beslagtagits av Storbritannien efter misstankar om att fartyget fraktade råolja till Syrien i strid med EU:s sanktioner, ska släppas. Detta sedan domstolen under dagen avslagit en amerikansk begäran om att få hålla kvar fartyget.

Den 19 juli beslagtog det iranska revolutionsgardet svenskägda Stena Impero, som seglar under brittisk flagg, i Hormuzsundet. Det var en fredag och Erik Hånell hade just stängt dörren till kontoret vid kajen i centrala Göteborg. Fem veckors semester och en resa med familjen väntade.

– 50 minuter efter att jag hade sagt hej till alla här ringde de och berättade vad som hade hänt. Det har inte blivit någon semester alls i sommar, säger han.

Allt fokus har legat på att få loss rederiets nyaste fartyg, värderat till 40 miljoner dollar, och framför allt, besättningen på 23 personer, som kommer från Indien Ryssland, Lettland och Filippinerna.

Foto: Tomas Ohlsson

Rederiet har bara tillåtits ha begränsad kontakt med fartyget i form av ett tre minuter långt telefonsamtal med den indiske befälhavaren på torsdagar. Besättningen får tillåtelse att ringa sina anhöriga dagligen. Stena har i sin tur stått i tät kontakt med familjerna.

– Vi har inga indikationer på att någon kommit till fysisk skada, men det är förstås en väldigt jobbig situation psykiskt, framför allt för att besättningen sitter där och har ännu mindre information än vad vi har, säger Hånell.

Av den anledningen har Stena arbetat för att få byta ut manskapet. Hånell säger att det inte skulle vara några problem med att få en annan besättning att ta kollegornas plats.

– Om förutsättningarna är desamma som de är i dag finns det absolut folk som är beredda att göra det, säger han och berättar att det strax innan fartyget blev omhändertaget hade bunkrats mat för två månader. 

Hånell har inte svårt att föreställa sig situationen ombord. Under mitten av 90-talet var han själv överstyrman ombord på en tanker som trafikerade det strategiskt viktiga Hormuzsundet, som förbinder Persiska viken med Indiska oceanen, en flaskhals genom vilken 20 procent av sjöburna olja fraktas. Det var efter Iran-Irak-kriget och Kuwaitkonflikten och området var oroligt även då.

Att det svenskägda fartyget seglar under brittisk flagg ses som en högst tänkbar orsak att det beslagtogs. Iran menar annorlunda och har hävdat att fartyget befann sig på iranskt vatten, hade stängt av sin transponderutrustning och att det rammat en fiskebåt. Från svensk och brittisk sida menar man att detta inte är sant.

– Vi har kunnat kontrollera alla de här påståendena och de stämmer helt enkelt inte, säger Hånell och betonar samtidigt att rederiet inte vill blanda sig i det storpolitiska spelet som pågår.

Han litar på att utrikesdepartementet gör allt för att lösa situationen och är övertygad om att det pågår ett spel bakom kulisserna.

Händelsen har även fått stora ekonomiska konsekvenser för rederiet, vars fartyg numer behöver eskort genom Hormuzsundet. Det innebär en försening på mellan 12–24 timmar. För ett fartyg av Stena Imperios storlek innebär ett halvt dygns försening en extra kostnad på drygt 100.000 kronor, för större fartyg 170.000 kronor.

En internationell eskortverksamhet har diskuterats och en sådan skulle välkomnas av Hånell.

– Jag hoppas att man kan hitta ett sådant samarbete så man har ett kontinuerligt flöde av eskorter, vilket skulle göra det mer smidigt och garanterat även göra hela situationen säkrare. Sedan hoppas vi förstås på att hela den oroliga situationen i området ska lugna ner sig, säger han.

Just nu finns det inte så mycket som tyder på det.

Stena Impero är ett av 15 av Stenas Bulks fartyg som har brittisk flagg. Det finns flera skäl till att svenskt rederi väljer den lösningen, varav ekonomi är ett. Hånell säger att en svensk flagga på båten är bland det ”säkraste man kan ha”, men att det inte innebär några garantier.

– Som redare gäller det att vara väldigt seriös med allt man gör och vidta de säkerhetsåtgärder som finns. Det har betydligt större betydelse än vilken flagga man har där bak, säger Hånell.

Han förklarar att han aldrig märkt någon ovilja bland de sjömän att ta jobb på båtar som trafikerar känsliga områden, till exempel vatten där pirater härjar.

– Nej, det har vi aldrig gjort, och tittar man tillbaka – peppar, peppar – har vi klarat oss utan händelser fram tills nu. Det tror jag beror på att vi har ett väldigt högt säkerhetstänk. Jag skulle säga att vi hör till de redare som har de högsta säkerhetskraven bland dem som opererar i det här området, säger Hånell.

Det viktiga sms:et dyker upp i hans mobil och redaren ler.

– Det här väcker ju förhoppningar om att även vårt fartyg och vår besättning snart kan släppas, säger Erik Hånell.

Foto: Tomas Ohlsson