Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ovisst om kronan fortsätter vara en vinnare

Frågan om euron eller kronan är inte för alltid avgjord. För Sverige ändras valsituationen så snart krisen är passerad. Vill vi in i en tätare integration eller fastna i ökat utanförskap? En ny folkomröstning är att vänta, även om det dröjer ytterligare tio år.

En klar majoritet röstade nej i folkomröstningen om svensk anslutning till euron för tio år sedan. Numera är svenskarna ännu tydligare emot euron. I Statistiska centralbyråns senaste opinionsmätningar rör det sig om över 80 procent, medan endast 10 procent vill ha ett byte av valuta.

Saken verkar avgjord och vad återstår då att diskutera? Faktiskt mer än vad man kanske tror. Euro­frågan försvinner inte så länge Sverige är medlem i EU där flertalet länder har euron som valuta.

Formellt har Sverige bundit sig för euron, eftersom undantag råder endast för Danmark och Storbritannien. Men så länge kronan är en flytande valuta uppfyller vi inte inträdeskraven och kommer på så sätt undan.

Ekonomiskt finns det inget starkt tryck på Sverige att byta valuta, åtminstone sett i backspegeln. Perioden sedan 1999 har varit bättre för svensk del än för de flesta euroländers. Det gäller såväl BNP-utvecklingen och exporten som de offentliga finanserna.

Orsaken är nog inte främst att vi har behållit kronan. Men obestridligt hade Sverige stor hjälp av en egen valuta under finanskrisens mörkaste år 2009, när allt såg ut att rasa. Kronkursen kunde då anpassas nedåt, vilket inte hade varit möjligt inom en valutaunion.

Eurokrisen, som nu har pågått i tre till fyra år, kunde inte förutses vid folkomröstningen 2003. Men i dagens ljus kan sägas att Sverige har kommit lindrigt undan, också genom att vi har sluppit att delta i de många nödutryckningarna till stöd för krisländer. Värdet av dessa kan i flera fall ifrågasättas, samtidigt som notan blir betydligt högre än vad som hittills har sagts.

I efterhand står det också klart att nejsidan var mer förutseende i sin argumentation än jasidan. Kritikerna av euron varnade för den brist på handlingsfrihet som skulle uppstå med euron, medan anhängarna utlovade lägre räntor och fler jobb.

Men att Sverige hittills har haft övervägande fördelar av att stå utanför säger inte mycket om framtiden. Då rör det sig inte om de allra närmaste åren, men däremot om vad som kan vänta längre fram när den nuvarande krisen är passerad. Man kan då utgå från att euron kommer att finnas kvar, även om några av krisländerna tvingas bort.

Fördelarna med en valutaunion är främst långsiktiga och har därför inte hunnit bli särskilt synliga. Men det råder knappast någon tvekan om att euron medför en ökad utrikeshandel, vilket kan stärka den ekonomiska utvecklingen. Vidgade marknader med en jämnare spelplan är, principiellt, en bra idé.

Nackdelarna med euron kan samtidigt minskas genom att man bygger upp bättre skydd mot kriser. Som en dyrköpt lärdom vet nu alla att ekonomin måste hållas i balans så att man kan undvika nya urspårningar. Sverige har haft hjälp av erfarenheterna från 1990-talskrisen för att inse detta.

Fler kriser kommer dock och frågan blir hur dessa ska hanteras. Här finns tydliga tecken på att euroländerna närmar sig varand­ra ytterligare och kommer att bygga upp starkare gemensamma institutioner, såsom en bank­union. Krisbekämpningen borde då kunna bli effektivare, men ur svensk synvinkel finns en bestämd nackdel: att inte vara delaktig.

Euroländerna har stakat ut sin väg som går mot ökad integration, medan främst Storbritannien väljer att stå utanför. För Sverige, som däremot vill delta så mycket som möjligt, är problemet då att EU glider isär. Hittills har det svenska inflytandet kunnat upprätthållas hyggligt, men det kan bli allt svårare längre fram.

Här finns ett växande dilemma som även får ekonomisk innebörd eftersom euroländernas beslut inverkar starkt på Sverige. Om denna utveckling fortsätter tvingas vi, förr eller senare, välja väg: en allt tätare union eller ett ökat utanförskap?

Därför är nog en ny folkomröstning om euron att vänta, även om det dröjer ytterligare tio år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.