Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

På Ica är handikapp inget hinder

Få svenska företag satsar på integration av funktionsnedsatta personer. Positiva undantag är Ica, hamburgerkedjan Max och tjänsteföretaget Sodexo, som målmedvetet satsar på jobb till funktionshindrade.

Icas reklamfilmer med Jerry har knappast gått någon förbi. Den första­ kom hösten 2009 och spelade på fördomar om funktionshinder, i detta fall Downs syndrom.

Filmen anmäldes flera gånger till Reklamombudsmannen, RO, för diskriminering.
Nu var dock reklamens syfte tvärtom att utmana fördomarna, vilket också RO konstaterade.

I samma veva lanserade Ica ”Vi kan mer”, en riktad satsning på att rekrytera funktionsnedsatta, i samarbete med Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting.

Efter drygt ett år deltar runt 200 Icabutiker, och över 400 personer har fått jobb. En del regelrätta anställningar, då ofta med hjälp av statligt lönebidrag, medan det i andra fall fortfarande är kommunerna som betalar. Målet är att skapa sysselsättning för ett tusental funktionsnedsatta.

Icas koncernchef Kenneth Bengtsson är övertygad om att projektet gynnar varumärket. Idén fick han när han såg en föreställning med teatergruppen Glada Hudik, där alla skådespelare har någon typ av funktionshinder.

– Jag blev väldigt berörd och tänkte att vi som företag skulle kunna göra något liknande. Alla ska få vara med och bidra efter just sina förutsättningar, säger han.

Hamburgerkedjan Max inledde sitt samarbete med Samhall redan 2004. I dag har så gott som alla de runt 80 restaurangerna minst en funktionsnedsatt person anställd.

Målet är två per restaurang. Och tjänsteföretaget Sodexo, som bland annat städar och driver personalrestauranger, samarbetar med Samhall sedan 2009. Sodexo har nu medarbetare med funktionsnedsättning i Gävle, Enköping, Uppsala och Stockholm.

Samhalls kommunikationsdirektör Lars Lööw konstaterar att svenska arbetsgivares intresse över lag är lågt. Bara ett av tjugo företag prioriterar frågan, visar en undersökning från Skop. Som helhet har gruppens deltagande i arbetskraften sjunkit dramatiskt det senaste decenniet.

Samtidigt är alltså fler företag i dag beredda att tala öppet om sitt samarbete med Samhall:

– För bara några år sedan ville många inte lyftas fram i våra årsredovisningar, säger Lars Lööw.  

Lars Lööw konstaterar att Icas Jerry­-reklam betytt oerhört mycket för att stärka bilden av funktionsnedsatta i arbetslivet.

– Men så länge Jerry bara är praktikant så har Ica bara tagit ett steg. När Jerry blir anställd på riktigt blir det något annat.

Max Hamburgare har kommit steget längre, konstaterar Lööw.

Hamburgerkedjan rekryterar direkt­ från Samhall och anställer efter en nio veckor lång introduktion, till exempel personer med adhd och andra intellektuella och neuropsykiatriska nedsättningar. De flesta arbetar med att städa bord, plocka brickor och visa gästerna till rätta, berättar Max hållbarhetschef Per Larshans.

– Efter några år klarar många samtliga restaurangens arbetsuppgifter. Skillnaden är att de kan ha lite längre startsträcka. Däremot brinner de här personerna ofta för sitt arbete och gör inte sällan efter ett tag ett bättre jobb än många av oss andra normalstörda.

400 har fått jobb i projektet ”Vi kan mer”

• Projektet ”Vi kan mer” startade 2009. Drygt 400 personer har hittills fått sysselsättning. Målet är 1.000 personer inom tre år.
• Drygt 400 personer har hittills fått någon form av anställning i 220 butiker.
n Personerna får kontakt med Ica på främst tre sätt: genom kommunernas verksamheter för funktionshindrade, statliga Samhall eller Arbetsförmedlingen.
• Anställningsformerna varierar beroende på hur många sysslor personen kan utföra, och de kan också ändras med tiden. Kommun/stat kan stå för hela ersättningen, Ica kan få lönebidrag från Arbetsförmedlingen eller så betalar handlaren själv hela lönen.
• Det finns inga samlade uppgifter om hur många som har vilken typ av anställning eftersom alla Icahandlare är självständiga.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.