Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 18:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/pandemin-kastar-om-kartan-for-hyresratter/

Ekonomi

Pandemin kastar om kartan för hyresrätter

Pandemin har skapat nya förutsättningar på bostadsmarknaden.
Pandemin har skapat nya förutsättningar på bostadsmarknaden. Foto: Jorma Valkonen/TT

Pandemin har skapat nya behov, vilket förändrar bostadsmarknaden. Även för hyresrätter märks nu nya tendenser – åtminstone i Stockholm.

En överväldigande majoritet av svenskarna spenderar mer tid i hemmet sedan pandemin bröt ut. Det visar en Novusundersökning som beställts av den kooperativa bostadsförmedlaren SKB. Enligt undersökningen är det främst Stockholmare och unga som ändrat sin vardag mest. Att ha naturen nära lyfts fram som allt viktigare bland de svarande, vilket får trädgårdar, uteplatser och balkonger att bli mer eftertraktade.

Det syns inte minst på bostadsmarknaden, där priset på villor ökar mer än för bostadsrätter. Men även bland hyresrätter märks ett trendbrott. Stockholms bostadsförmedling noterar att det genomsnittliga antalet intresseanmälningar per bostad sjunkit från 403 under januari till oktober i fjol till 312 motsvarande period i år. Det har fått kötiden för hyresrättslägenheterna att minska, särskilt för de som ligger centralt i innerstaden.

– Det finns säkert flera förklaringar, men vi tror att det beror på pandemin. Många bostadsbolag har ställt in fysiska visningar och har i stället filmer och bilder. Jag tror många känner att de inte vill ge upp sin långa kötid för en bostad de inte har sett. Vi märker att fler hoppar av processen i sent skede och väntar i stället, säger Marika Nordström, chef för marknad på Bostadsförmedlingen i Stockholm

Kötiden sjunker även på större lägenheter, det vill säga de som har mellan fyra och fem rum och kök. Eftersom underlaget är litet är det svårt att dra några slutsatser av det, enligt Nordström. Däremot märks även en svag minskning av andelen aktiva i bostadskön. Det innebär en nedgång på alla fronter – i intresseanmälningar, andel aktiva och kötider.

När hände det senast?

– Oj, det var väldigt länge sedan. Generellt sett så har den genomsnittliga kötiden ökat de senaste tio åren, säger Marika Nordström.

Även i universitetsstaden Örebro märks ett svalnande intresse, där antalet sökande per lägenhet har sjunkit något sedan i fjol. Någon liknande tendens märks däremot inte i de andra städer som DN undersökt. I Malmö, Umeå, Karlstad och Sundsvall är söktrycket fortsättningsvis oförändrat. Bara Göteborg går mot trenden. Där har både kötider och antal registrerade bostadssökande ökat något.

– Vi har haft ett högt tryck i flera år, vi har haft bostadsbrist under lång tid i Göteborg, säger Mats Ekblad, kommunikatör på Boplats Göteborg.

– Vi ser däremot att fler tackar nej och att förmedlingen drar ut på tiden, men det finns fortfarande så pass många sökande att det inte spelar någon roll.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt