Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 11:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/papporna-i-dorotea-tar-ut-mest-foraldraledighet-i-landet/

Ekonomi

Papporna i Dorotea tar ut mest föräldraledighet i landet

Foto: Christine Olsson/TT

Västerbottens län toppar listan över män som tar ut flest antal dagar av föräldrapenningen. Allra mest jämställt är det i Dorotea kommun där är utbetalda så kallade pappadagar högst i hela Sverige. 

– Vi har sett en positiv förändring under tjugo års tid, säger Monica Forsman, jämställdhetsdirektör vid länsstyrelsen i Västerbotten.

Försäkringskassans statistik över föräldraförsäkringen visar att klyftan för uttaget av de 480 föräldradagarna minskar mellan könen sedan reformen började gälla för 45 år sedan. En förklaring är de så kallade pappamånaderna som har införts vid tre olika tillfällen: 1995, 2002 och 2016. I dag är 90 dagar öronmärkta för mannen.

– Vi kan se i statistiken att pappornas uttag har fått en spark i baken tre gånger av reformernas införande, men utvecklingen har ändå gått sakta sedan 1974, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan. 

Syftet med att reservera dagar föräldraförsäkringen för pappan var att snabbare jämna ut orättvisorna mellan könen under småbarnsåren. 

När det gäller barnafödande och karriär visar forskning att kvinnorna är de stora förlorarna. Att vara borta längre perioder från arbete kan få negativa konsekvenser för såväl karriärutveckling som ekonomin och pensionen. En tidigare undersökning av fackförbundet TCO visar att kvinnor med barn födda 2015 i genomsnitt var borta från jobbet 14,5 månader på grund av föräldraledighet fram till barnet fyllde två år. Medan män i snitt var hemma 3,8 månader.

Försäkringskassans senaste siffror visar på stora variationer över landet över männens uttag av föräldrapenningen. I topp ligger Dorotea kommun med sina nästan sex månaders uttag. Men i länet finns ytterligare två kommuner, Umeå och Skellefteå, som är bland topp fem i landet. 

Trenden är inte ny. 

– Västerbotten har flera kommuner som legat bra till ur jämställdhetssynpunkt de senast tjugo åren. De sticker ut från statistiken hela tiden, säger Niklas Löfgren och tillägger att även i storstadskommuner är fädernas uttag högt.

Enligt jämställdhetsdirektör Monica Forsman är det ett långsiktigt arbete med frågor kring makt och kön som ligger bakom de positiva siffrorna i Västerbotten. 

– När det gäller föräldrapenningen så har det gjorts aktiva insatser från mitten av 90-talet för att uppmuntra till ett mer jämställt uttagande av föräldrapenning, säger hon.

Samtidigt visar inte föräldrapenningen hur föräldrar delar upp det tidsmässigt, det vill säga dagar och år, påpekar hon. Kvinnor arbetar fortfarande mer deltid och vabbar i större utsträckning än män. Det är också skillnader på pappornas föräldradagar bland länets 15 kommuner.

Försäkringskassans undersökningar visar att det som påverkar pappornas uttag allra mest är utbildningsnivån. Även om man har större möjlighet att vara hemma om man har en högre lön är utbildning viktigast. 

– Den variabeln slår igenom på alla saker. Alla delar mer jämställt men de med högre utbildning gör det mer än de med lägre, säger Niklas Löfgren.  

De pappor som inte använder försäkringen så mycket – eller inte alls – är egenföretagare, höga företagsledare, de som har dålig koppling till arbetsmarknaden och utrikesfödda män. Tillsammans med höga företagsledare är de överrepresenterade i gruppen som tar ut noll pappadagar, enligt Löfgren.

Inställningar och attityder till föräldraledighet på arbetsmarknaden påverkar också fädernas uttag. 

– Om ingen av cheferna är hemma kan arbetsplatsen bli påverkad av det. Ledare som positiva förebilder är en viktig sak att ha. Men i dag kan man nog säga att det ses som något avvikande att inte vara hemma. Det är bara tio procent av papporna som inte tar ut någon föräldrapenning, säger Niklas Löfgren. 

Sett över året är det under sommaren och julen som flest såväl pappor som mammor tar ut föräldraledighet. Påståendet att pappor skulle använda föräldrapenningen för att jaga älg är inget som Försäkringskassans statistik ger fog för.

– Vi har inte kunnat se i statistiken att det ökar under perioden för älgjakt. Eller att det skulle öka under sportevenemang, det är i alla fall ingen ökning som påverkar hela statistiken. Och det är inget som hindrar i försäkringen om man vill titta på till exempel fotbolls VM på tv så länge man vårdar barnet. Däremot är det mer tveksamt om man kan ta med det lilla barnet på älgjakt, säger Niklas Löfgren. 

Den som fuskar med föräldrapenningen riskerar återkrav. Försäkringskassan gör regelbundet kontroller och upptäcker personer som missbrukar socialförsäkringarna, till exempel genom att jobba samtidigt som man tar ut föräldrapenning.

Föräldraförsäkringen är den dyraste reformen bland socialförsäkringarna och kostar runt 30 miljarder årligen vilket finansieras genom arbetsgivaravgifterna. Maxbeloppet för ersättningen är tio prisbasbelopp, ett sådant är 46.500 kronor. Det gör att årsinkomster upp till 465.000 kronor är fullt finansierade. Vissa arbetsgivare har dessutom fyllnadsavtal för föräldralediga som tjänar mer.

– Det är ganska vanligt att man har sådana avtal så det kan vara bra att kolla upp med sin arbetsgivare om man ska ha barn.

Sverige brukar slå sig för bröstet som ett jämställt land med ett utbyggt välfärdssystem, och även om föräldraförsäkringen är generös i antal dagar och ersättning är vi inte världsbäst. 

– Nej, Estlands föräldraförsäkring är både längre och har högre ersättning. Däremot har vi ett mer generöst system som helhet som samtidigt syftar till jämställdhet. Det har jag inte sett någon annanstans i världen, säger Niklas Löfgren. 

Läs mer: Pappaledig 1975: Kollegor sa att jag kunde få sparken 

Föräldrapenningen blev en världsnyhet 1974