Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 21:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/pensionsbolag-tar-ut-dold-avgift-fran-spararna/

Ekonomi

Pensionsbolag tar ut dold avgift från spararna

Flera skandaler med fonder har drabbat premiepensionssystemet som Pensionsmyndigheten administrerar.
Flera skandaler med fonder har drabbat premiepensionssystemet som Pensionsmyndigheten administrerar. Foto: Magnus Glans/Pensionsmyndigheten

Fondbolaget Monyx har tagit ut drygt 30 miljoner kronor extra från spararna i premiepensionen, genom att utnyttja kryphål i regelverket.

– Det här syftar till att ta ut avgifter som spararna inte förstår att bolaget tar ut, säger fondexperten Patrick Siegbahn om Monyx modell.

Dan Lucas
Rätta artikel

Genom ett sinnrikt upplägg har Monyx lyckas kringgå Pensionsmyndighetens regler och på så sätt berikat sina ägare, snarare än gynnat pensionsspararna.

Det menar Patrick Siegbahn, som avslöjade skandalerna i pensionsbolagen Allra och Solidar häromåret. Han har via sin sajt Småspararguiden fortsatt att granska vad han anser är oetiska upplägg.

Och det var just arbetet med Solidar som gjorde att han fick upp ögonen för Monyx.

– De drog igång verksamheten ungefär samtidigt som Allra och Solidar och har liknande affärsmodeller som grundas på telefonförsäljning, säger Siegbahn.

– Det finns även kopplingar mellan bolagen – de har ingått olika samarbeten under resans gång, tillägger han.

Monyx har sina fonder registrerade i Luxemburg och står därför inte under samma tillsyn som en svenskregistrerad fond.

Samtidigt har bolaget låtit sina pensionsfonder investera spararnas pengar i företagets egen räntefond, Monyx Aktiv Ränta.

När fonder köper andelar i andra fonder kallas modellen för fond-i-fond, vilket innebär dubbla avgifter för spararen. Pensionsmyndighetens regler säger dock att den totala avgiften i fond-i-fonder måste redovisas och blir då också föremål för myndighetens rabattsystem som kraftigt pressar avgifterna.

Men det finns ett kryphål och det är vad Monyx har utnyttjat.

Så länge ingen av fonderna som investerar i räntefonden gör det med mer än tio procent av sina tillgångar, räknas det inte som en fond-i-fond. Alltså behöver inte den totala avgiften redovisas för Pensionsmyndigheten.

Det räcker inte för att kunna ”mjölka” spararnas pengar men Monyx har infört en prestationsbaserad avgift för sin räntefond. Den innebär att om fonden går riktigt bra, behåller Monyx 20 procent av vinsten över en viss given nivå. 

Prestationen mäts mot en så kallad jämförelseränta – klår fonden jämförelseräntan, så får Monyx en del av vinsten. 

Men trots att räntefonden investerar i lån till företag, vilket innebär risker, har fonden valt att ha en riskfri ränta som jämförelseränta. Den är för närvarande negativ.

Det innebär att så länge de företag som fonden lånat ut till kan betala sina lån, så kommer fonden få sin prestationsbaserade avgift. 

Monyx får med andra ord mer betalt för att öka risken för spararna – utan att egentligen göra en motprestation som kan motivera prestationsavgiften.

Patrick Siegbahn understryker att Monyx inte har brutit mot något regelverk.

– De har placerat fonderna i Luxemburg och har följt regelverket där. Men de har på olika punkter snuddat precis på gränsen för vad man får göra, säger han.

Men är det tillåtet att använda en riskfri ränta som jämförelse, när fonden i själva verket har riskfyllda investeringar?

– Det är ett av de områden som inte är reglerat. Det står inte skrivet i regelverket.

– Svenska Finansinspektionen har skrivit en rapport om problemen med prestationsavgifter och nämner där vikten av att jämförelseindex skall vara relevant, svarar Siegbahn.

Själv menar han att det för ”ett tränat öga” är lätt att se att Monyx har infört ett system med avgifter som spararna, andelsägarna, knappast märker.

– Det syns att de tagit de nödvändiga stegen för att ta ut avgifter som andelsägarna inte haft någon chans att förvänta sig eller ta höjd för. Det här sker bakom kulisserna, säger Siegbahn.

Är det oetiskt?

– Ja, det skulle jag definitivt säga att det är.

I spåren av tidigare skandaler har Pensionsmyndigheten tagit fram ett nytt avtal för de fondbolag som vill vara med i PPM. Bolagen fick under november och december i fjol ansöka om deltagande

I avtalet understryker myndigheten vikten av att bolagen driver sin verksamhet i enlighet med ”god sed”. Hit hör bland annat att de inte använder sig av dolda avgifter.

Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning, skriver i ett mejl till DN att man arbetar ”kontinuerligt för att vidareutveckla avtalet”. Han bekräftar dock att Monyx upplägg innebär att avgiften för räntefonden inte behöver rapporteras till myndigheten. 

Monyx har ansökt om att få vara med i det nya avtalet. Här skriver Fransson att Monyx kommer att granskas på samma sätt som alla andra som har ansökt. Myndigheten kommer att granska ”eventuella intressekonflikter noggrant.”

– Investeringar i egna fonder kan vara en intressekonflikt och om investeringarna görs så behöver fondbolagen visa för oss att investeringarna görs för att gynna spararna och inte fondbolaget. Om inte, så kommer inte fonden att godkännas. tillägger Fransson.

DN har ställt ett antal frågor till Monyx. Bolaget hänvisar till information på hemsidan. Texten kan tolkas som att Monyx, inför det nya PPM-avtalet bestämt sig för att inte längre investera pensionsspararnas pengar i räntefonden. Bolaget skriver att de ”har i dagsläget inga investeringar i egna fonder.” 

Om att de använder en riskfri ränta som jämförelse skriver bolaget vidare att fonden saknar ”relevant jämförelseindex.” Vidare att det valda indexet vid beräkningen av prestationsavgiften ”är att betrakta som branschstandard för fonder med liknande placeringsstrategi.”

FOTNOT: Efter publiceringen har Monyx återkommit med svar på DN:s frågor. 

Företaget menar att "dold avgift" i rubriken är fel då den är angiven på deras hemsida. Vidare vill företaget påpeka att det bolag som förvaltar de luxemburgbaserade fonderna står under svenska Finansinspektionens tillsyn,.

Företaget bekräftar också att de i november i fjol upphörde med att låta pensionsfonderna (Strategifonderna) investera i räntefonden eftersom de vill kunna omfattas av Pensionsmyndighetens nya, och strängare, avtal.

 

Läs mer: Huvudmisstänkt i pensionshärva gripen