Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-09 21:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/pia-gripenberg-det-har-ar-eu-och-storbritannien-overens-om/

Ekonomi

Pia Gripenberg: Det här är EU och Storbritannien överens om

Foto: Emmanuel Dunand/AFP

Brexitavtalet ska ersätta Storbritanniens 45-åriga relation med Europeiska unionen. Syftet med det 585-sidor långa avtalet är en ordnad skilsmässa. 

Vad betyder avtalet för svenskar i Storbritannien, för freden i Nordirland och vad händer om parterna blir oense om avtalet? DN reder ut de viktigaste punkterna.

Pia Gripenberg
Rätta artikel

1. En miljon brittiska medborgare bor i andra EU-länder. Tre miljoner EU-medborgare bor i Storbritannien. Hur berörs de?

Brexitavtalet garanterar att de rättigheter som dessa fyra miljoner människor i dag har att leva, studera och arbeta i varandras länder gäller livet ut. Samma rättigheter kommer att gälla till exempel svenskar som under övergångsperioden, alltså till och med 31 december 2020, bosätter sig i Storbritannien och vice versa.

Även anhöriga (föräldrar, barn, barbarn, partner och så vidare) som bor i ett annat land omfattas av rättigheterna och kan bosätta sig i Storbritannien respektive EU.

2. Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019. Då börjar en övergångsperiod som gäller till den 31 december 2020. Vad händer under övergångsperioden?

Storbritannien får inte vara med och fatta beslut inom EU, men måste fortsätta följa EU:s regelverk och de nya beslut som EU:s institutioner fattar under denna tid.

För människor och företag ändras inget i praktiken jämfört med i dag. Syftet med övergången är att ge alla möjlighet att anpassa sig till den nya situationen att Storbritannien lämnar EU.

Eftersom övriga EU inte ska drabbas finansiellt av britternas utträde ska Storbritannien fortsätta betala till EU:s budget. Landets finansdepartement uppskattar att det handlar om 40-45 miljarder euro (400-450 miljarder kronor) netto. Storbritannien får tillbaka det kapital man har insatt hos Europeiska Centralbanken.

Under denna period är planen att parterna ska förhandla fram ett nytt frihandelsavtal som ska ersätta att Storbritannien inte längre är en del av EU:s inre marknad.

Enligt Brexitavtalet kan parterna, om de är eniga, besluta att förlänga övergångsperioden. En förlängning kan bara göras en gång. Hur lång denna nya övergångsperiod blir ska parterna bestämma. I avtalet har förhandlarna skrivit 20XX i stället för ett årtal.

3. Gränsen på irländska ön var stora knäckfrågan under förhandlingarna. Hur har parterna löst att det inte blir en återgång till gränskontroller när Storbritannien, inklusive Nordirland, lämnar EU?

Under övergångsperioden fortsätter allt som förut. Efter den 31 december 2020 (eller senare om övergångsperioden förlängs) är planen att ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien ska vara så omfattande att inga gränskontroller behövs.

Men, och det är här tvisten har stått, fram till parterna är överens om ett nytt avtal eller utifall att de inte blir överens, ska det finnas en reservlösning som håller gränsen öppen. I förhandlingarna har det kallats backstop.

Reservlösningen innebär att Storbritannien och EU bildar en tullunion, alltså gemensamma regler om kvoter och tullar med omvärlden. I avtalet ingår även att Storbritannien ska fortsätta följa EU:s konkurrensregler, regler för statsstöd, miljöbestämmelser, bestämmelser om arbetsvillkor och så vidare. Tanken är att företag som är kvar i EU ska ha samma förutsättningar som sina brittiska kolleger.

Dessutom ska Nordirland ha ett ännu djupare samarbete och omfattas av stora delar av EU:s inre marknad, alltså fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. Till exempel är irländska ön en gemensam energimarknad och det ska den fortsätta vara.

Detta leder till att vissa varor som kommer till Nordirland måste kontrolleras i hamnar som Belfast om de kommer från till exempel Liverpool i Storbritannien. Det handlar till exempel om levande boskap eftersom EU inte vill ha in smittsamma sjukdomar.

För andra varor kommer kontrollerna att decentraliseras - varorna ska kontrolleras hos tillverkaren eller mottagaren, inte vid gränsen.

4. Förhandlarna är överens om Brexitavtalet. Vad händer om det blir tvister om hur formuleringarna i avtalet ska tolkas?

Förenklat uttryckt ska parterna vid tvister sätta samman en gemensam politisk kommitté. Kan inte kommittén lösa dispyten kan antingen EU eller Storbritannien inleda ett så kallat skiljedomsförfarande. Om tvisten berör EU:s lagstiftning är EU-domstolen skiljedomare.

En kvalificerad gissning är att EU-domstolen om några år kan få en hel del att göra.

Läs mer. EU-ministern: Svenska regeringen kommer att rösta ja till Brexitavtal

Läs mer: Tunga avhopp från brittiska regeringen efter Brexitförslag