Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/pilotprojekt-vagleder-framtidens-specialistlakare/

Ekonomi

Pilotprojekt vägleder framtidens specialistläkare

Från vänster: studierektor Sara Kinert, Alhasan Alomari och Cristina Tanase. Foto: Eva Tedesjö

Sverige riskerar att drabbas av läkarbrist i framtiden. Nästa år införs en ny läkarutbildning, som innebär att utlandsutbildade läkare snabbare ska komma ut i arbetslivet. Trots det saknas tydliga övergångsregler.

DN har besökt Motala lasarett där reformen har smygstartat.

Regeringen har beslutat att ändra på den svenska läkarutbildningen från juli 2020. Den så kallade allmäntjänstgöringen, AT, ska tas bort. I stället ska den ersättas av bastjänstgöring, BT, som blir obligatorisk för de som utbildar sig till specialistläkare.

Redan i dag har flera regioner smygstartat. Bland annat har fyra pilotprojekt startat under hösten i Dalarna, Värmland, Sörmland och Östergötland. Den sistnämnda testar just nu en pilot där sex utlandsutbildade läkare deltar. Cristina Tanase, 28, har en sexårig utbildning från Rumänien med sig i ryggsäcken.

– Den största skillnaden mellan länderna är hur personalen interagerar med varandra. Här är det mer återkoppling och jag stämmer av oftare med mina kollegor, säger hon.

Syftet med BT är att det ska gå snabbare att bli läkare med specialinriktning. I dag tvingas vissa vänta upp till två år innan de får påbörja sin AT. BT är nio månader lång och genomförs inom olika delar av sjukvården, bland annat på vårdcentraler, akutvården och psykiatrin.

De närmaste åren behöver 500 utlandsutbildade läkare kommer hit varje år, enligt siffror från SCB. Annars står vi inför ett underskott på tio procent 2035. Samtidigt finns det flera läkare med utländsk utbildning i landet.

Till en början är det bara utlandsutbildade läkare som berörs av förändringen. Svenskutbildade läkare får göra sin BT först efter att de har läst den nya sexåriga läkarutbildningen, som börjar 2021.

Östergötland behöver rekrytera 110 specialistläkare varje år, enligt Sara Kinert, studierektor för internationella läkare i västra Östergötland. 

– Vi vill vara tillräckligt förberedda inför lagändringen. Alternativet hade varit att testa BT i skarpt läge, då vill vi hellre testa oss fram i god tid, säger hon.

Den första månaden består av en introduktion. Till exempel läser deltagarna en kurs i juridik. Sedan beger de sig ut på fältet. Alhasan Alomari, 25, växte upp i Sverige, men flyttade till Lettland 2013 och utbildade sig till läkare. Nu är han tillbaka igen.

– Piloten är optimal för mig. Här blir jag placerad inom olika verksamheter. Det är större variation på patienterna än om jag bara hade befunnit mig på en vårdcentral, säger han.

Studierektorn Sara Kinert tillsammans med Alhasan Alomar och Cristina Tanase. Foto: Eva Tedesjö

Trots att lagändringen sker om mindre än ett år saknas riktlinjer. Socialstyrelsen har ännu inte beslutat om hur övergången ska ske. Dessutom är det inte bestämt exakt vilka utlandsutbildade som obligatoriskt ska göra BT. Till exempel kan det påverkas av när personen fick sin svenska legitimation. 

– Därför går det inte heller att räkna ut hur många BT-tjänster som behövs initialt, säger Anna-Clara Olsson, utredare på Sveriges Kommuner och landsting (SKL), med inriktning mot kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

Regionerna kan räkna på hur många specialistläkare de anställer som inte har gjort AT, tillägger hon. På så vis får regionerna en ungefärlig bild av hur stort trycket kommer att vara. Dock är inte tanken att alla regioner ska erbjuda lika många tjänster. Antalet styrs av regionens behov.

Martin Schilling är regionövergripande st-studierektor i Östergötland. Han tycker att lagändringen medför utmaningar.

– Vi befinner oss nationellt i en situation där det är svårt att erbjuda tillräckligt med vårdplatser. Det i sin tur påverkar möjligheten att träffa tillräckligt med patienter under utbildningen, vilket förväntas av blivande specialistläkare. Det kan bli trångt runt patienten, säger han.

Den östgötska piloten kommer att utvärderas regelbundet. Att justeringar kommer krävas när reglerna blir tydligare tar Sara Kinert för givet.

– Vi tycker att vi har tillräckligt med information för att bygga upp en pilot. Trots det önskar vi att tydligare regler kommer snart, säger hon.

Läs mer: Fler dödsfall med färre personal