Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Plastikkirurgi för miljoner

Skönhetsbranschen växer så det knakar. Landets tre största koncerner har nästan tiofaldigat vinsten på fyra år. Svenskarna lägger i dag hundratals miljoner kronor på att fixa bröst, minska rynkor och bli av med bilringar – trots att regler för ingreppen nästan helt saknas.

Det som ökar allra mest är så kallade injektionsbehandlingar, som innebär att olika substanser sprutas in under huden för att släta ut rynkor. Men även bröstoperationer och olika former av ansiktslyft är en bransch i kraftig tillväxt.

Den genomsnittliga kunden är en kvinna strax under 40 år som genomför en bröstförstoring. Även om volym fortfarande är ett hett önskemål så efterfrågas form allt mer. Numera finns bröstimplantat i hundratals olika former.

– De senaste 40 årens bröstdiskussion har bara handlat om hur många deciliter implantaten ska innehålla. Vi talade om ”volume stuffing”, nu pratar vi om ”shaping” i stället, säger Per Hedén, plastik­kirurg på Akademikliniken.

Sedan 2007 har de tre största aktörerna, Akademikliniken, Art Clinic och Plastikkirurggruppen tillsammans ökat sina intäkter från 170 miljoner till 318 miljoner kronor. Vinsterna har närapå tiofaldigats på fyra år, från 3,5 miljoner till drygt 32 miljoner kronor, enligt bolagens årsredovisningar för 2010.

Antalet anställda har bara ökat från 140 till 163, vilket delvis förklarar den kraftiga vinstökningen. De flesta kliniker har få medarbetare.

– Branschen har vuxit hela 2000-talet. Nu är människor grundligt informerade och vi har kanske nått ett tak, säger Disa Lidman, plastikkirurg och verksamhetschef vid Östersjökliniken på Öland.

Samtidigt sker de flesta skönhetsoperationer fortfarande i närmast laglöst land. Östersjökliniken, Sophia­hemmet, Göteborgs plastikkirurgiska center och Akademikliniken är de enda som följer den rapporteringsskyldighet som gäller för sjukvården. Enligt en lag från 2001 ska alla läkare vid skönhetskliniker rapportera vad de gör till Socialstyrelsens patientdataregister.

– I dag finns ingen samlad bild av den privata plastikkirurgin. Vi skulle behöva någon form av system för registrering av till exempel implantat, säger Disa Lidman, som är vice ordförande i branschorganisationen för specialister i estetisk plastikkirurgi, Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, Sfep.

För att bli medlem i Sfep krävs att man är läkare och specialist i plastikkirurgi, har minst fem års erfarenhet av yrket och kontinuerlig kompetensutveckling. Föreningen har också drivit frågan om att bara legitimerad personal ska få utföra injektionsbehandlingar, så kallade fillers som Restylane, Juvederm och Botox.

På europeisk nivå bedrivs ett arbete för att reglera olika skönhetsingrepp. Då skulle de som uppfyller krav om till exempel kompetens, journalsystem och teknisk utrustning kunna certifieras.

I september gick Socialstyrelsen ut och sa att det finns ett stort behov av att förtydliga vilka regler som gäller för ingrepp och behandlingar som görs i skönhetssyfte. En extern utredare ska analysera behovet av en speciallagstiftning.

– Det behöver bland annat förtydligas vilka yrkesgrupper som får göra vad. För patientsäkerheten kan det finnas skäl att ställa särskilda kompetenskrav för vissa typer av ingrepp, säger Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

Fakta: Etiska regler

Kirurgen ska ge utförlig information om behandlingsalternativ, komplikationer och förväntat resultat.

Kirurgen ska ge full information om kostnaderna för behandling och eventuella komplikationer eller ny operation.

Kirurgen ska vid behov erbjuda patienten en "second opinion" hos annan medlem i föreningen.

Kirurgen ska inneha ansvars- och patientförsäkring.

Källa: Svensk förening för estetisk plastikkirurgi

Fakta: Branschens lyft

Branschens omsättning har ökat med 67 procent på tre år.

År            Omsättning (i tusentals kronor)

2007          127

 

2008           151

2009           187

2010            212

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.