Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Plastsopor ökar kraftigt i haven

Världshaven utvecklas till en allt större soptipp för plastskräp. I nordöstra Stilla havet har mängden små plastpartiklar ökat hundra gånger de senaste 40 åren, visar en ny studie.

Bakom de nya rönen, som publiceras i tidskriften Biology Letters, står havsforskare vid Scripps Institution of Oceanography. De har jämfört plastfångster vid provtrålning utanför Kalifornien häromåret med resultat av tidigare provtagningar i regionen. Under perioden 1972–1987 hittades ingen plast i majoriteten av proverna. I dag är havet fyllt av små plastbitar, ofta fem millimeter i diameter eller mindre.

– Vi blev mycket överraskade, vi väntade oss inte en så stor ökning, säger Miriam Goldstein som lett studien.

FN:s miljöprogram uppskattar att det flyter omkring runt 13 000 plastbitar per kvadratkilometer i världens hav. Men i vissa regioner, som utanför Kaliforniens kust, är mängderna mångdubbelt större.

Och i den subtropiska virveln i norra Stilla havet, som sträcker sig från Asien till Nordamerika, cirkulerar en gigantisk flytande avfallssoppa som består mest av plast. Den innehåller runt en halv miljon plastbitar per kvadratkilometer och är till ytan lika stor som Texas.

Ett plastbemängt stråk löper förbi Hawaii. Brittiska forskare har studerat hur albatrosser på Kureatollen nordväst om Hawaii drabbats och de fann enorma mängder plast från leksaker i spybollar och i döda fåglars maginnehåll. Många albatrosser letar mat i sopor som flyter omkring i havet och tror att plasten är ätbar.

Hundratusentals sjöfåglar och marina däggdjur dör årligen efter att ha ätit eller fastnat i plast som driver omkring i havet. Fiskar beräknas svälja 12.000–24.000 ton plastavfall om året vilket kan få ödesdigra följder. Och om djurplankton förväxlar mikroplast med växtplankton kan det hota deras överlevnad, slår forskarna fast.

Ett annat orosmoln är att plastskräpet hjälper den marina insekten havslöpare att sprida sig i världshaven. De behöver en fast plattform att lägga sin ägg på och då passar plast utmärkt. Det i sin tur betyder att fiskar och annat marint liv som äter av äggen får i sig plasten på köpet.

– Plastavfallet har adderat hundratals miljoner hårda ytor bara i Stilla havet, konstaterar Miriam Goldstein.

Plastsopor i haven

Varje år beräknas över 6,5 miljoner ton plastavfall dumpas i haven. Plasten tillsammans med dumpade fiskeredskap bildar öar av plastsopor som flyter omkring i haven. I Stilla havet norr om Hawaii finns en plastvirvel som är större än delstaten Texas i USA. En liknande virvel med plastsopor finns i Atlanten.

Men all plast flyter inte, cirka 70 procent av plastavfallet sjunker till botten. Över en miljon sjöfåglar och hundratusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år av att ha ätit eller fastnat i plast slängd i havet. Plasten bryts ner till mycket små partiklar, som äts av mindre djur och djurplankton, vilket kan hota deras överlevnad. (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.