Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-22 16:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/platserna-som-ska-fa-statligt-betalda-laddstolpar/

Ekonomi

Platserna som ska få statligt betalda laddstolpar

Foto: Anders Wiklund/TT

Statsstödda laddstationer ska göra det lättare att ta elbilen på långresor. Nu sker den första utlysningen av orter med ”vita sträckor” på kartan där staten ska gå in och betala för snabbladdare.

– De kommer nog inte användas jättemycket men det är en viktig bit för laddinfrastrukturen, säger Sven Hunhammar på Trafikverket.

Var tionde mil längst de större vägarna behövs en snabbladdarstation för att göra längre resor med elbil möjliga i hela landet, enligt Trafikverkets bedömning.

I stora delar av landet är det inget problem, det finns totalt 450 snabbladdare längs det stora vägnätet. Men trots det finns det också en del ”vita sträckor” som Trafikverket kallar det där avstånden är bra mycket längre än tio mil.

Dessa behöver täckas för att Sverige ska få en komplett laddinfrastruktur, menar Trafikverket. Därför fick de tidigare i somras i uppdrag av regeringen att fördela ett statligt stöd för aktörer som vill investera i snabbladdningsstationer där det är som glesast just nu.

Nu är det klart vilka platser som kommer ha möjlighet att söka stödet i en första vända. Totalt handlar det om 50 miljoner för sju län, därefter ytterligare hundra miljoner till andra platser under 2021 och 2022.

– De här snabbladdarna kommer nog inte användas jättemycket i början men det är en viktig pusselbit när vi bygger laddinfrastruktur för framtiden, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.

Han menar att anledningen till att det inte finns tillräckligt med snabbladdare på de angivna orterna i nuläget är att underlaget är så litet – det kör med andra ord inte så många elbilar på de vägarna.

Men likväl behövs det laddningsmöjligheter där också.

– Det ska finnas laddningspunkter överallt så att man inte behöver fastna med sin bil, säger Hunhammar.

Det finns inga begränsningar om vem som kan söka stödet. Det kan vara näringsidkare, kommuner, kommunala bolag eller andra aktörer. Så länge den sökande förbinder sig att hålla driften uppe minst fem år kan Trafikverket gå in med upp till hundra procent av investeringskostnaden.

Är det en bra affär att driva laddstation?

– Det beror på vad man lyckas ta för pris för elen och hur mycket den används. Men det finns en anledning till att de här sträckorna är vita (utan station inom tio mil, red anm.) Jag tror inte affären är så jättegod ärligt talat. Effektavgifterna är till exempel ganska höga.

Men ändå tänker ni er att aktörer i de här områdena ska vilja driva laddverksamhet?

– Ja det är ju förhoppningen att vi ska täcka alla sträckor, men det är inte garanterat att vi kommer få sökande för alla platser och då får vi förmodligen tänka om, säger Sven Hunhammar.

Sven Hunhammar.
Sven Hunhammar. Foto: Elin Gårdestig, Trafikverket

Han uppskattar att en station för snabbladdning kostar omkring en miljon kronor att bygga. I det här fallet har Trafikverket definierat den undre gränsen för ”snabbladdning” som 50 kilowatt.

Det är ungefär vad många av dagens elbilar klarar av att ta emot.

– De nya laddstationerna kommer att vara på 150 kilowatt som delas av dem som laddar samtidigt. Snabbare blir ju dyrare, och vårt mål är snarare att täcka stor yta och då har vi tyckt att det här är en rimlig nivå, säger Hunhammar.

Finns det risk att det byggs en massa statligt finansierade laddstationer som inte blir lönsamma och sedan överges?

– I avtalet så garanterar man ju drift i fem år, men hur affärsmodellen ser ut kring varje sökande vet vi inte. Det är inte säkert att just själva laddaren måste gå runt utan det kan ju vara ett sätt att locka kunder till annan verksamhet man har, säger Sven Hunhammar.

Det finns ingenting i avtalen med den som får stödet som reglerar hur mycket betalt den får ta av kunderna. Man kan i princip ta hur mycket som helst för elen. Däremot är det sagt att de ska vara tillgängligt för alla, och inte bara för kundklubbar eller liknande.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Elbil
Trafikverket
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt