Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 02:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/professor-atgarderna-kan-bli-ett-hot-mot-valfarden-och-folkhalsan/

Ekonomi

Professor: Åtgärderna kan bli ett hot mot välfärden och folkhälsan

Ekonomiprofessorn Lars Jonung oroas över att åtgärderna mot viruset kan slå hårt mot ekonomin.
Ekonomiprofessorn Lars Jonung oroas över att åtgärderna mot viruset kan slå hårt mot ekonomin. Foto: Xinhua/Sipa USA, Peter Nerström/privat

Efter sarsepidemin ledde Lars Jonung EU-kommissionens ekonomiska analyser kring pandemiscenarier. Nu oroas han över att drakoniska smittskyddsåtgärder i Europa kan visa sig kosta mer än de smakar.

– Min misstanke är att när vi i framtiden utvärderar politiken under den här pandemin så kommer forskarna säga: Det var fel att stänga gränserna, det var fel att stänga dagis och skolor, säger han.

Pandemifilmen ”Contagion” från 2011 återupptäcktes och fick snabbt ett nytt liv när det nya coronaviruset började spridas i världen. Något liknande, fast i en snävare krets, har hänt en ekonomisk studie med titeln ”The macroeconomic effects of a pandemic in Europe”.

Det var Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som tog initiativ till analysen. Året var 2006 och hans arbetsplats var EU-kommissionens ekonomidirektorat.

De senaste veckorna har studien plockats fram och börjat cirkulera bland finansanalytiker, investerare och ekonomiska prognosmakare, som alla famlar i mörkret. När EU-kommissionen i dagarna arbetar med att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin är det också modellerna från 2006 som tjänstemännen i Bryssel återvänder till.

– Vi hade fågelinfluensan och hade också haft sarsepidemin, så vi började diskutera på den ekonomiska avdelningen. Vilken typ av beredskap vi ska ha? säger Lars Jonung.

Läs mer: Corona sliter sönder världsekonomin framför våra ögon

En ensam EU-parlamentariker på plats i parlamentet i Bryssel.
En ensam EU-parlamentariker på plats i parlamentet i Bryssel. Foto: Virginia Mayo/AP

Den mest förvånande lärdomen från tidigare epidemier, säger han, är hur starkt läkköttet i samhällsekonomin tycks ha varit. Korta men djupa kriser i samhället har inte orsakat några bestående ekonomiska skador, även om dödstalen blivit höga.

– Det vi slogs av när vi tittade på tidigare pandemier var elasticiteten, hur snabbt det återgick till det normala. Det är som om man trycker in ett finger i en ballong. När man tar bort det så fylls den ut igen, säger han.

Ett undantag är digerdöden under medeltiden, som fick dramatiska ekonomiska och politiska följder. Men den gången var det också omkring halva Europas befolkning som dukade under. Alla andra historiska exempel – från den mycket dödliga spanska sjukan 1918–1919 till sars 2003 – har visat att de ekonomiska verkningarna blir små.

– Under spanska sjukan sjönk detaljhandelsomsättningen i New York under några månader, men ökade sedan mycket snabbt. Efter själva epidemin har det varit en snabb återhämtning, med tillväxt som skjutit över den tillväxt som annars hade varit. Det ser man också i andra kriser, som efter 11 september, säger Lars Jonung.

Slutsatsen som drogs när han gjorde beräkningarna åt EU-kommissionen blev därför att även en väldigt svår men kort pandemi, med flera miljoner döda i Europa, inte skulle lämna särskilt djupa ekonomiska avtryck på sikt.

Besöksnäringen och turismen skulle visserligen ta en stor smäll, precis som vi ser nu, vilket i sin tur skulle bli en börda i synnerhet för Medelhavsländerna. Men i värsta fall skulle knäcken mot EU:s samlade bnp bli 2–3 procent på årsbasis.

Carl Johan von Seth: Därför kan coronaviruset leda till global lågkonjunktur

Åtgärderna mot virusspridningen slår mot turismen i Europa. I Venedig är vanligtvis folkfyllda gator och torg öde.
Åtgärderna mot virusspridningen slår mot turismen i Europa. I Venedig är vanligtvis folkfyllda gator och torg öde. Foto: LaPresse-Anteo Marinoni/Sipa USA

Coronapandemin ter sig dock inte riktigt som man har tidigare föreställt sig scenarierna. Börsreaktionerna är det som avviker mest.

– När vi tittade på tidigare epidemier, på asiaten, Hongkonginfluensan och den spanska sjukan, så fanns det inga effekter på börserna. Men nu har vi ju sett ett enormt börsras. Det kan minska konsumtionen, det minskar förmögenheterna, och det föder sedan in i den reala ekonomin. Minskad konsumtion ger ju minskad produktion och mindre investeringar, säger Lars Jonung.

Om det är en övergående panik eller ett verkligt varsel om en långvarig kris i världsekonomin går inte att veta, enligt Lars Jonung.

– Jag har ingen förklaring som jag litar på, men jag vill hänvisa till börskraschen 1987. Man har skrivit många forskningsrapporter om den men inte kommit fram till någon tillfredsställande förklaring.

Det jag slås av är att politiken har lagt så kraftfulla restriktioner på handeln och människors rörlighet. Det är något helt nytt.

Men att många miljoner européer skulle sitta i karantän på obestämd tid var inte heller något som Lars Jonung och hans kollegor föreställde sig när de skisserade en tänkbar pandemi.

– Det jag slås av är att politiken har lagt så kraftfulla restriktioner på handeln och människors rörlighet. Det är något helt nytt. Min misstanke är att när vi i framtiden utvärderar politiken under den här pandemin så kommer forskarna säga: Det var fel att stänga gränserna, det var fel att stänga dagis och skolor. Det är min prognos.

I de ekonomiska nödpaket som nu lanseras i Europa finns olika former av nödlån. Den svenska regeringen har låtit företag skjuta upp sina inbetalningar av moms och skatter. Andra nödkrediter, genom det vanliga banksystemet, erbjuds också. Enligt Lars Jonung är det just sådana åtgärder som ger företagen likviditet, pengar på kontot, som är viktigast på kort sikt.

Många vill också gå längre. Moderaterna talar om en ”företagsakut”, där staten ska gå in och erbjuda garantier till krisande näringar.

– Det är en möjlig väg. Kristillstånd öppnar för åtgärder som vi över huvud taget inte skulle överväga under normala förhållanden, på gott och ont. Nu drabbas massor av småföretag och inte minst restauranger. Men hur ska vi finna ett lämpligt, generellt stöd för den branschen?

Läs mer: Det får du göra – och inte göra – om du sitter i hemkarantän

Att många miljoner européer skulle sitta i karantän på obestämd tid var inte heller något som Lars Jonung och hans kollegor föreställde sig när de skisserade en tänkbar pandemi.
Att många miljoner européer skulle sitta i karantän på obestämd tid var inte heller något som Lars Jonung och hans kollegor föreställde sig när de skisserade en tänkbar pandemi. Foto: Martin Bureau/AFP

I USA förbereds ett nöd- och stimulanspaket i storleksordningen tusen miljarder dollar. Det är större än stimulanspaketet i samband med finanskrisen 2008. I förhandlingarna mellan Vita huset och kongressen ligger bland annat ett förslag om att införa ett nytt bidrag på 1.000–2.000 dollar till alla vuxna amerikaner.

– Hela den svenska välfärdsstaten fungerar som en krockkudde. Det är en viktig skillnad mellan Europa och USA. När nu Trump funderar på något så extremt som helikopterpengar, så är det något ganska revolutionerande i den amerikanska stabiliseringspolitiska filosofin. Jag tror att det är ett resultat av att man saknar ett europeiskt skyddsnät.

Om man verkligen vill förhindra en ekonomisk kris, säger Lars Jonung, gäller det att låta det ekonomiska systemet fungera, öppna gränserna och låta människor gå till jobbet.

– Någon säger då att vi måste hindra smittspridningen. Men jag tror att kostnaderna för samhället blir större med karantänerna för alla grupper. Risken är stor att det politiska systemet fattar beslut som blir ett hot mot välfärden och folkhälsan.