Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Professor vill se en bokrasch

Professor Hans Lind vill se en halvering av bostadspriserna.
Professor Hans Lind vill se en halvering av bostadspriserna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skärpningen av amorteringskravet kommer inte att leda till en bostadskrasch, tror professorn i fastighetsekonomi, Hans Lind.

– Nej, tyvärr inte, säger han – som hoppas att priserna halveras.

Bostadspriserna har under hösten börjat sjunka på bred front. 

Det har fått en del bedömare att varna för att den skärpning av amorteringskravet som Finansinspektionen vill införa, och som regeringen på torsdagen godkände, kan spä på nedgången och skapa en krasch på bostadsmarknaden.

Det tror inte Hans Lind, pensionerad men fortfarande aktiv i debatten.

– Så länge som ekonomin går som den gör nu och så länge Riksbanken håller räntorna på en absurt låg nivå kan vi kanske prata om 10–15 procents prisfall. Men jag ser ingenting som pekar på en krasch i dagsläget, säger han.

Lind menar också att skärpningen berör en liten grupp på marknaden. De flesta som varit med om prisuppgången de senaste 20 åren har kapital nog att kunna betala höga priser utan att behöva ta så stora lån att de berörs av skärpningen.

– Tyvärr blir det ingen krasch, säger han.

I en krönika i tidningen Fastighetsnytt tidigare i höstas menade han att det behövs en krasch där priserna faller med 50 procent. Det skulle skapa en marknad där även människor med mer blygsamma inkomster kan skaffa en bostad i storstäderna.

Och det som Hans Lind skjuter in sig på, förutom att han "inte begriper" Riksbankens lågräntepolitik, är kostnaderna för att bygga. 

– Underliggande kostnader är i storleksordningen 30.000 kronor per kvadratmeter, i Stockholmsområdet, säger Lind.

Det är långt under prisnivån. Hans Lind har gjort en kalkyl på sin egen bostad i Farsta utifrån det han kallar underliggande kostnader. Den borde, med hans sätt att räkna, vara värd ungefär 2,5 miljoner kronor. Den är värd det dubbla.

Avgörande är kommunernas roll för att släppa till byggbar mark.

– Det borde vara en självklarhet att kommunerna ständigt ser till att det finns ett överskott av mark, säger han.

– Kan man öka utbudet så kan man pressa priserna. Men jag tycker vi ska ha målet klart för oss: priserna bör halveras på tio år.

Det behöver inte ske enbart genom att priset i kronor räknat halveras. Står priserna stilla och inflationen är två procent per år, har prisfallet realt – efter att inflationen räknats med – varit över 30 procent.

Men så länge ekonomin är stark, marken dyr och räntorna låga, kommer inte myndigheternas åtgärder betyda särskilt mycket. Lind avfärdar dem som "symboliska åtgärder".

Men tror du ändå inte att skärpningen av amorteringskravet leder till pressade priser?

– Alla sådana här åtgärder ger en viss dämpning. De som är beroende av att låna mycket kommer att falla ifrån i en budgivning, säger Lind.

Men dessa spekulanter är trots allt en begränsad grupp. Kvar finns övriga som kan betala de höga priserna, utan att drabbas av skärpningen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.