Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Professorns främsta krav på nästa statsminister

Torsten Persson, specialist på kopplingen mellan politiska institutioner och ekonomi.
Torsten Persson, specialist på kopplingen mellan politiska institutioner och ekonomi. Foto: Mickan Palmqvist

Nästa statsminister måste på förhand berätta hur regeringens budget ska lotsas igenom riksdagen. Det kravet bör talmannen ställa vid valet av regeringsbildare, menar professor Torsten Persson som forskar om politisk ekonomi.

VAL 2018

– Det viktigaste är inte hur snabbt som Sverige får en ny regering efter valet nästa söndag. Avgörande är i stället att regeringen blir livskraftig och klarar att driva sin politik. Annars kan den snart hamna i en kris, säger Torsten Persson.

Han är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och befinner sig som forskare inom gränslandet mot politik. En väsentlig del av hans forskning gäller hur konstitutionella regler påverkar ekonomin.

Detta känns högaktuellt strax före ett riksdagsval som väntas leda till en komplicerad politisk situation. Ingen klar majoritet för något av regeringsalternativen är att räkna med, konstaterar Torsten Persson.

– Då gäller det talmannen tar tid på sig med att föreslå en regeringsbildare. För en ny statsminister räcker inte att kunna bli vald av riksdagen. Det gäller också att ha tillräckligt stöd för att få sin budget igenom riksdagen, poängterar han.

Förre talmannen Per Westerberg (M) ställde det kravet beträffande budgeten för fyra år sedan, då Stefan Löfven (S) skulle bilda regering. Talmannens handlande låg utanför grundlagens regler och han fick ta emot kritik, bland annat från statsvetare.

Men Torsten Persson anser att Per Westerberg gjorde rätt och att en ny talman bör göra på samma sätt. 

– Inget i grundlagen förbjuder det, därför är det fritt fram. Syftet ska vara att få fram en regering som klarar åtminstone sin första tid. Annars kan det bli extraval redan efter tre månader, betonar han.

Vid omröstning om val av statsminister och om antagande av budgeten är det olika röstningsregler i riksdagen som gäller. 

För att bli vald till statsminister räcker det att inte få en majoritet emot sig i den avslutande omröstningen. Man behöver alltså inte ha flertalets aktiva stöd. 

Torsten Persson.
Torsten Persson. Foto: Mickan Palmqvist

För att regeringens budget ska antas krävs däremot stöd från majoriteten av dem som deltar i riksdagens votering. Om något annat förslag får mer stöd, så faller regeringsförslaget. 

Det var vad som hände när Stefan Löfvens regering blev nedröstad om budgeten i december 2014.

Sverigedemokraterna, SD, valde då oväntat att stöda Allianspartiernas gemensamma budgetförslag, sedan deras eget förslag hade röstats bort. De gick därmed emot riksdagens praxis att de i stället skulle lägga ner sina röster. Resultatet blev att Stefan Löfven under ett år tvingades regera med en borgerlig budget.

– Efter ett sådant nederlag borde den sittande regeringen avgå. I exempelvis Frankrike finns regler om att så ska ske. I Sverige borde man självmant dra samma slutsats, anser Torsten Persson.

I december 2014 blev följden i stället att alla partier, utom SD, enades om Decemberöverenskommelsen att det största blocket skulle regera. Sedan har denna uppgörelse rivits upp och nu är det knappast aktuellt med något liknande.

– Det här är första gången på länge där man inte vet hur valresultatet ska påverka regeringsbildningen. I brist på stabila lösningar kan det senare i mandatperioden bli nödvändigt med ett extraval, noterar Torsten Persson.

Enligt honom kan regeringens ekonomiska politik fungera ändå genom de budgetregler som, bland annat, sätter gränser för budgetunderskott och statsskuld. Han menar att en minoritetsregering också kan klara en allvarlig kris som drabbar Sverige utifrån, eftersom det finns en stark tradition av samverkan över blockgränsen vid akut krisbekämpning .

Faran är däremot att de långsiktiga frågorna skjuts ännu längre på framtiden:

– Bostäder, skatter, pensioner, infrastruktur och försvar är sådant som kräver breda och stabila lösningar. Där känns möjligheterna små, med det läge som vi har framför oss.

 

Torsten Persson, professor vid institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och vid London school of economics.
Torsten Persson, professor vid institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och vid London school of economics. Foto: Mickan Palmqvist

 

Fakta.Torsten Persson

Professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samt vid London school of economics.

Verksam inom forskningsområdet politisk ekonomi, bland annat beträffande de ekonomiska effekterna av olika länders konstitutioner.

Har nyligen undersökt rekryteringen av politiker när det gäller kompetens och representativitet.

Född 1954.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.