Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Professorns upptäckt sågas av toppforskare

Tre oberoende internationella forskningsteam ifrågasätter nu de centrala forskningsresultat professor Jan-Åke Gustafsson hävdar är korrekta.

Hans forskningsmetoder kritiseras också av en före detta anställd. Landstinget i Stockholm och staten har investerat runt två miljarder kronor i Gustafssons forskningsprojekt.

För tio år sedan upptäckte två forskare vid Jan-Åke Gustafssons forskningsby i Huddinge ett nytt protein kallat ER-beta.

Upptäckten fick internationell uppmärksamhet. Sedan dess har Gustafsson gång på gång hävdat att om man har problem kring ER-beta så riskerar man att utveckla en rad sjukdomar.

Stockholms läns landsting har tillsammans med staten satsat runt två miljarder kronor. Landstinget och Karolinska institutet (KI) har svarat på kritiken mot investeringarna med att forskningen är mycket framgångsrik och världsledande.

Men en närmare granskning visar att den är ifrågasatt. Ingen av de biomedicinska toppforskare i Sverige DN har talat med vågar uttala sig offentligt på grund av den maktställning Jan-Åke Gustafsson har. Men alla ställer frågan om han dragit alltför långtgående slutsatser.

DN:s granskning visar att de tre internationella team som forskar på samma problematik inte lyckats upprepa forskningsresultaten. Dessutom berättar en av Jan-Åke Gustafssons före detta gästforskare att forskningsmetoderna är okonventionella.

Själva forskningen går bland annat ut på att man genkopierat en rad möss där man tagit bort ER-beta-receptorn, så kallade knockoutmöss. I hela världen finns bara fyra sådana musstammar utöver Jan-Åke Gustafssons. Två av dem finns på Université Louis Pasteur i Strasbourg. Projektet leds av en av Frankrikes mest framstående forskare, professor Pierre Chambon.

Den ansvarige för att återskapa Gustafssons resultat är medicine doktor Manuel Mark.
- Vi har inte lyckats upprepa Jan-Åke Gustafssons resultat vad gäller prostatan. Vi hittade inte det som han påstår, en överproduktion av celler i prostatan eller cancer, säger Manuel Mark.

De undersöker också om möss­en kan utveckla några av de tiotal andra sjukdomsdiagnoser som Gustafsson säger att han upptäckt hos ER-beta-mössen. Hittills har de inte hittat några förändringar .
- Vi tittar fortfarande på hjärnan. Men vi har inga resultat hittills, säger Manuel Mark.

Ett av världens största läkemedelsbolag, amerikanska Wyeth, har också undersökt hur ER-beta påverkar människokroppen. Det är forskaren Heather Harris, även verksam vid ett institut i Wyoming, som granskat den tredje uppsättningen knockoutmöss.
- Vi har tittat väldigt noggrant efter cellförändringar i prostatan men vi hittade ingenting. Det vi har hittat är i äggstockarna där det finns antydningar om att ER-beta kan spela en roll när det gäller åldrandet av äggceller, säger Heather Harris.

På frågan om problem med ER-beta kan framkalla olika sjukdomar svarar hon att data snarare tyder på att påverkan av ER-beta kan ha en hälsosam effekt i vissa sjukdomar.

Den fjärde och sista ER-betamusstammen kontrolleras av forskaren Ken Korach vid ett forskningsinstitut i North Carolina. Den enda möjliga förändring han hittat är en påverkan på kvinnlig fertilitet.
- Om inte ER-beta fungerar ordentligt kan det påverka så att man inte svarar korrekt på fertilitets­behandling. Vissa resultat pekar i den riktningen, säger Ken Korach.

Däremot har han inte hittat en enda av de andra påstådda sjukdomarna.
- Vi har till exempel inte hittat något när det gäller tumörer och cancer. Det finns inga tillfredsställande samband, säger Ken Korach.Det krävs uppenbarligen mer bevis från Jan-Åke Gustafssons grupp eller andra. Det är först när flera olika forskarlag lyckats upprepa och konfirmera upptäckter som det blir
vetenskapligt viktigt, säger han.

Enligt Jan-Åke Gustafsson beror de olika resultaten bland annat på att de andra forskarteamen använt yngre möss och gett dem annorlunda mat. När Ken Korach hör de argumenten suckar han.
- Jag kan bara säga att vi har försökt göra alla försök under strikt vetenskapliga former i en vetenskaplig miljö. Vi har låtit möss bli gamla och vi har använt mycket tid och pengar, säger Ken Korach.

Gästforskaren Andrew Sakko arbetade i ett av professor Jan-Åke Gustafssons laboratorier under 2001 och 2002. Han har tidigare inte vågat uttala sig om Gustafsson på grund av rädsla för repressalier, men i och med att han nyligen flyttade tillbaka till Australien vill han nu berätta. Under sin tid på Novum såg han ofta hur Jan-Åke Gustafsson aggressivt försvarade sin upptäckt.
- Om någon genomförde ett experiment som resulterade i data som indikerade att "hans" receptor inte var viktig, förklarade han personen inkompetent, berättar Sakko.

En annan upptäckt han gjorde var att Gustafsson ofta ändrade inriktningen på olika försök och styrningen var tidvis obefintlig. Detta bekräftas också av andra Novumforskare som DN har varit i kontakt med.
- Det fanns ingen klar definition av vad hypotesen och målen var. Det fanns bara många människor som arbetade med många olika saker.
- Som jag ser det vill Jan-Åke Gustafsson väldigt, väldigt mycket att hans ER-beta ska vara viktig, säger Andrew Sakko.

1978 Jan-Åke Gustafsson blir professor

1978 Jan-Åke Gustafsson blir professor i medicinsk näringslära vid Karolinska institutet (KI).
1985 Stiftelsen Centrum för bioteknik inrättas. Socialdemokraten Leni Björklund, då landstingsråd, är drivande bakom beslutet. Jan-Åke Gustafsson blir stiftelsens vd. Som ledamot i Medicinska forskningsrådet (MFR) beslutar Björklund om pengar till Gustafssons forskning.
1986 Gustafsson blir ledamot i MFR. Han är under de följande åren många gånger med och fattar beslut om pengar till sin egen forskning.
1987 Leni Björklund och Jan-Åke Gustafsson blir ett par.
Företaget Karo Bio grundas av bland andra Gustafsson.
1989 Leni Björklund deltar i beslut om att skapa forskningsbyn Novum i Huddinge.
1995 Gustafsson upptäcker östrogenreceptorn ER-beta på KI. Upptäckten säljs till Karo Bio. Samma år utses Leni Björklund till heders­doktor på KI.
1998 Karo Bio börsnoteras på
O-listan.
2001 Jan-Åke Gustafsson säljer 20.000 Karo Bio-aktier. Slutkursen är 303 kronor och Gustafsson gör en reavinst på 5 miljoner kronor.
2005 Den 25 november står Karo Bios aktie i cirka 9 kronor. Företaget har fortfarande inte tjänat några pengar och förlusterna de senaste fem åren överstiger en miljard kronor.

Forskarna vid Jan-Åke Gustafssons

  • Forskarna vid Jan-Åke Gustafssons forskningsby upptäckte östrogen­receptorn beta, ett protein även kallat ER-beta, för tio år sedan.
  • Gustafsson hävdar att problem kring östrogenreceptor beta innebär ökad risk att drabbas av sjukdomar, till exempel cancer och ett tiotal andra sjukdomar.
  • Forskningen går bland annat ut på att man genmodifierar möss som fått sin östrogenreceptor beta borttagen. Sedan undersöker forskarna varje enskild mus för att se om de har utvecklat förändringar.
  • Östrogenreceptorn fångar upp det kvinnliga könshormonet östrogen. Bilden till höger visar hur receptorn har fångat upp en molekyl som har tagits fram för att likna östrogen. Molekylen, det gröna nätet, är ett möjligt framtida läkemedel. Runt om finns östrogenreceptorn.
  • Bild

    Forskningen bedrivs på så kallade knockoutmöss.

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
    Kommentera artikeln
    I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.