Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 01:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/proffsen-sa-har-gor-du-om-jobbet-forsatts-i-konkurs/

Din ekonomi

Proffsen: Så här gör du om jobbet försätts i konkurs

Bild 1 av 3 Cecilia Creutz, ombudsman på Handelsanställdas förbund.
Foto: Fredrik Funck
Bild 2 av 3
Foto: Fredrik Funck
Bild 3 av 3
Foto: Fredrik Funck

I sviterna efter coronapandemin har flera företag gått i konkurs. Som anställd gäller det att agera snabbt och ha koll på sina rättigheter – men även skyldigheter. 

DN reder ut hur du får ut lönen när företaget går omkull, men också vilka misstag du ska undvika. 

Artikeln har tillfogats en rättelse.
Trenden är global: företagen går på knäna och saknar vägar ut ur krisen. Här i Sverige uppgick antalet konkurser bara i april till 2.092, enligt siffror från Stockholms handelskammare. 

Misstänker du att din arbetsplats ska gå i konkurs? I så fall gäller det att vara uppmärksam. Börja med att hålla utkik efter de klassiska varningssignalerna, enligt Cecilia Creutz, som är ombudsman inom avtal och förhandling på Handelsanställdas förbund. 

– Första tecknet på en konkurs är att lönerna inte betalas ut. Ett annat tecken är att leverantörerna vägrar skicka sina varor och kräver förskottsbetalning. Men så fort lönen inte har utbetalats måste du göra någonting konkret, säger hon.

Det bästa är att fråga chefen. Om svaret är otillräckligt kan du med hjälp av ditt fackförbund försätta bolaget i konkurs. Men först ställer facket ett lönekrav till arbetsgivaren. Det är inte alltid helt problemfritt, enligt Karin Lundin, som är chefsjurist på fackförbundet Akavia.  

– I bland är det svårt att få tag på arbetsgivarna. En del mindre företag, som är på ruinens brant, håller sig undan in i det sista, säger hon.

Karin Lund är chefsjurist på Akavia.
Karin Lund är chefsjurist på Akavia. Foto: Angelica Lönnberg Gavazzeni.

Arbetsgivaren har cirka en vecka på sig att besvara betalningskravet. Dessutom finns det delgivningsfirmor som arbetar med att söka upp representanterna. Till exempel på arbetsplatsen eller i hemmet. 

I vissa fall kan du höra från chefen att pengarna är på väg, men att de är lite försenade. Det är lätt hänt att man vill ge arbetsgivaren en chans och avvaktar. Dock är det ett misstag, enligt Cecilia Creutz.  

– Arbetsgivaren kan säga att pengarna kommer nästa vecka eller liknande. Men det är faktiskt inte läge för att avvakta. Om lönen inte utbetalas och företaget går i konkurs kan det försvinna dagar från din lönegaranti, säger hon.

Den statliga lönegarantin vänder sig till anställda som påverkas av en konkurs. Staten kan ge ersättning för lön som du tjänat upp till tre månader innan konkursansökan lämnades till tingsrätten. 

– Det är jättevanligt att man känner lojalitet till sin arbetsgivare. Speciellt i dessa tider och det är ju tufft för alla, men om du väntar för länge får du inte ut hela lönen på lönegarantin, säger Karin Lundin.

Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.
Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer. Foto: Pernilla Pettersson

Hon får medhåll av Heléne Robson, som är chefsjurist på Sveriges Ingenjörer. Hon understryker även att lönegarantin inkluderar ersättning för semester som du har tjänat in under året. Dock kan du bara få ersättning för högst fyra prisbasbelopp. I år motsvarar det 189.200 kronor.

– Det kanske låter mycket, men om du till exempel har två uteblivna månadslöner och många innestående semesterdagar kan det slå i taket, säger Heléne Robson.

I vissa fall kan du få ytterligare ersättning från konkursboet. Det gäller om du har lämnat in en fordran med uppgifter om vad arbetsgivaren är skyldig dig. Dock kan du inte få dubbel kompensation för samma skuld som den statliga lönegarantin ersatte.

– Det finns ju konkursbon där det blir ett överskott kvar, som alla får dela på. Dock är det ovanligt eftersom de flesta konkurser inte ger någon utdelning till alla de som har fordringar på konkursbolaget, säger Heléne Robson.

För att få ta del av lönegarantin behöver du uppfylla särskilda krav. Bland annat måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Med det menas att du är inskriven hos Arbetsförmedlingen och söker arbete. 

För att ta del av lönegarantin måste du stå till arbetsmarknadens förfogande.
För att ta del av lönegarantin måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Foto: Jessica Gow/TT

I den situationen är det bra att ha ditt arbetsgivarintyg nära till hands. Det ska visa hur mycket du har arbetat de senaste 12 månaderna. Om du saknar ett kan du be chefen att skriva ut ett nytt. Du har rätt att få intyget inom 14 dagar, enligt Cecilia Creutz.

– Begär ut det redan när lönen har uteblivit, så fort som möjligt. Det kan bli svårt att få ett senare när företaget har försatts i konkurs, säger hon. 

I vissa fall kan konkursförvaltaren försöka att vända på skutan och hitta en ny köpare. Under den tiden kan konkursförvaltaren beordra dig att arbeta. I så fall är du skyldig att göra det. Förutsatt att du inte säger upp dig. 

Om konkursboet blir köpt av en ny ägare finns det en ljusglimt för den som vill stanna kvar. Den nya ägaren är oftast skyldig att ge anställningsföreträde åt personer som konkursförvaltaren har sagt upp. 

Åtminstone om du har arbetat där i mer än 12 månader. Regeln gäller upp till nio månader efter att uppsägningstiden har upphört. Dock omfattas inte anställda över 68 av företrädesrätten. Dessutom är det inte säkert att du erbjuds samma tjänst som innan, menar Cecilia Creutz.  

– Det kan vara bra att veta att villkoren kan se annorlunda ut. Till exempel kanske det saknas kollektivavtal hos den nya arbetsgivaren. Det kan också handla om att du får en deltidstjänst i stället för din gamla heltidstjänst. Å andra sidan kan det vara tvärtom också, säger hon. 

Läs mer om företagskrisen:

Kraftig ökning av företag i konkurs eller rekonstruktion 

Insändare. ”Skänk inte statliga pengar till konkursfärdiga företag” 

Rättelse: I en tidigare version angavs fel namn för Sveriges Ingenjörer.

Ämnen i artikeln

Konkurser
Arbetsliv
Din ekonomi
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt