Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Prylar som sköter din shopping

Allt fler av hemmets prylar är uppkopplade. Men vad händer när dina hushållsmaskiner börjar beställa varor när förråden sinar? DN besökte Electrolux robotlabb för att utforska det senaste inom området. 

Ett knapptryck på surfplattan och ugnen sätter igång programmet anpassat för bröddegen i formen. Temperatur och gräddningstid blir väl avvägd eftersom appen och ugnen pratar med varandra. Gillar du när ytan är lite bränd? Sitt då kvar i soffan och förläng tiden tills brödet har rätt nyans. Eftersom det sitter en kamera i ugnen kan du samtidigt se hur brödet gräddas live. Internet of things (IOT) eller uppkopplade prylar, har det talats om i flera år. Men ännu har det inte slagit igenom med full kraft. 

– Användningen av uppkopplade produkter är fortfarande i startgroparna men det lanseras hela tiden nya produktkategorier. En uppkopplad tv, smartphone och spelkonsoler är saker som många redan har hemma. Snart kommer hela hemmet att vara uppkopplat, säger David Cronström som är strategichef och arbetar med innovation och IOT på Electrolux. 

Som exempel på nyheter nämner han robotdammsugaren som kan styras med hjälp av en app. Oväntade gäster kan alltså mötas av ett rent hem lagom till middagen om dammsugaren trycks igång från kontoret. Luftkonditionering som reglerar sig själv väntas slå stort, åtminstone på varma platser. 

David Cronström säger att svenska konsumenter är positivt inställda till ny teknik. Därför ligger Sverige långt fram i användningen av uppkopplade produkter. 

Även om de flesta svenskar ännu inte har de nya prylarna i hemmet har branschen börjat blicka mot nästa steg. Som DN skrivit om tidigare är investeringarna i svensk fintech - finansteknik - bland Europas högsta. Fintechområdet innefattar Payment of things – uppkopplade produkter med betallösningar – som har blivit en ny juridisk nöt att knäcka. För vems blir ansvaret när din ugn kan kommunicera med kylskåpet och beställa hem ingredienser till ett recept? Michal Gromek, forskare inom fintech vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att lagen måste ses över innan detta kan fungera i praktiken. 

– Vad händer när kylskåpet kan beställa mjölk? Då måste kylen ha ett betalsystem för att kunna köpa och sälja saker. Vi har ingen lagstiftning som kan kontrollera detta. Vad händer om du inte gillar maten som din kyl har beställt? Där kommer konsumentskyddet in i bilden, säger Michal Gromek. 

Funktionen går ut på att en hushållsmaskin är kopplad till en webbutik eller att en beställning görs via en röstassistent. Tekniken kombinerar röststyrning med artificiell intelligens och har slagit igenom stort i USA. 

– Sverige ligger i framkant inom fintech. Men utvecklingen går så pass snabbt att det är svårt att se till att lagstiftningen hänger med, säger Michal Gromek.

David Cronström säger att framtidens utmaningar ligger i samarbetet mellan nya aktörer.

– I nuläget finns matappar och hemleverans av mat men det är ännu ingen som har sytt ihop det hela. Historiskt sett när man introducerat ny teknik har det knepigaste varit att få ihop en affärsmodell som fungerar för alla inblandade. Det blir också viktigt att olika varumärken samarbetar, säger han. 

En vardag där tvättmaskinen själv beställer tvättmedel när det börjar ta slut eller där dammsugaren beställer dammsugarpåsar kommer snart att vara en självklarhet, tror David Cronström. 

– Tekniken gör att du kan lägga tid på annat. En robot har gjort jobbet åt dig, säger han. 

Ordlista

Fintech, eller finansteknik, är ett sätt att erbjuda finansiella tjänster genom modern teknologi. Klarna och Izettle är exempel på fintechbolag.

Internet of things kan förklaras som "uppkopplade prylar". Begreppet innebär att saker i vardagen, som hushållsmaskiner eller kläder, förses med elektronisk utrustning som gör att den kan kommunicera med omvärlden. 

Payment of things innebär att de smarta prylarna kopplas ihop med finansiella transaktioner, som en hushållsmaskin som kopplas ihop med en webbutik. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.