Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Räntan splittrar Europa

EU:s finanspakt får tummen ned av marknaden. Nästan en vecka efter ledarnas toppmöte lyser förtroendet för krisländerna med sin frånvaro. Räntorna ligger kvar på ohållbart höga nivåer.

Det toppmöte som utropades som avgörande för euroområdets framtid har i alla fall inte lugnat placerare. Beslutet om en finanspakt där kontrollen av budgeten i de länder som väljer att ingå ökar betydligt verkar inte tillräckligt övertygande.

DN har studerat utvecklingen av räntan på en tioårig obligation (ett lån med löptid på tio år) i de mest krisdrabbade länderna efter toppmötet. Resultatet visar att den har sjunkit obetydligt i vissa av länderna. Men i Italien, det land som många oroar sig ska bli nästa att falla igenom, har den stigit, liksom i Portugal. Samtidigt är nedgångarna i länder som Spanien, Irland, Frankrike och Belgien endast marginella.

Sverige sticker däremot alltmer ut som ett land som placerare tycker att det är tryggt att äga finansiella tillgångar i. Den svenska tioårsräntan är nere på 1,58 procent och ligger lägre än den tyska, som brukar användas som riktmärke.

Tydligt är att både innehåll och möjligheterna att förverkliga finanspakten än så länge är alltför grumliga. Det kommer allt fler signaler om att det kan bli svårare att få igenom den mellanstatliga överenskommelsen än vad som var tänkt. På Irland trycker oppositionen på för att få en folkomröstning om pakten. Historien visar att folkomröstningar på den gröna ön i EU-frågor är ett vågspel. Dessutom tvekar både Tjeckien och Finland att ge upp en stor del av det nationella inflytandet över budgeten.

– Det räcker inte med att EU-ledarna skriver något på papper. De måste också leva upp till det och Europas ledare börjar på minus i det avseendet. De har redan brutit mot tidigare finanspolitiska pakter, konstaterar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Sista livlinan för euroområdet är, enligt honom och många andra, ECB. Förhoppningen är att centralbanken ska gå in med bazookan och göra rejäla stödköp av obligationer i krisländerna. Det skulle lösa likviditetsproblemen. Men det löser inte allt.

– För att investera i euroområdets obligationer skulle jag vilja se en tydlig vision kring eurosamarbetet som har stöd hos områdets medborgare. En konjunktur som går uppåt skulle också lätta på trycket, tror Robert Bergqvist.

Frågan är hur länge Italien klarar av en ränta på runt 7 procent. Klappar landet ihop finns ännu ingen räddningsfond stor nog att bära upp landet.

– Jag tror att det går 2–3 månader till. Men det verkligt oroande är att allt fler verkar ta höjd för att något större ska inträffa. Det handlar inte längre bara om att Italien betalar högre ränta på en del av sin statsskuld utan också om att omvärlden slutar investera direkt i landet, säger Robert Bergqvist.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.