I många delar av världen fascineras man av de nordiska ländernas föräldraförsäkring. I Sverige och Island betalas närmare 30 procent av föräldrapenningen ut till papporna. I Norge är motsvarande siffra 20 procent. I Finland och Danmark är det bara 10 procent.

I en ny studie har 4.745 nordiska kvinnor och män svarat på frågor om jämställdhet. Resultatet visar att föräldrarnas inställning till föräldrarollen skiljer sig åt. 65 procent av papporna tycker att de delar på ansvaret för hemmet och barnen. Motsvarande siffra bland kvinnorna är bara 45 procent. Studien har gjorts av den svenska organisationen Män och den internationella mansorganisationen Promundo.

Jens Karberg, verksamhetsutvecklare på Män, är en av dem som deltagit i projektet. 

– Historiskt sett har kvinnor ansvarat mer för hushållet än männen. Att fler kvinnor än män stannar hemma med barnen visar att det fortfarande är ett problem, säger han. 

Närmare 80 procent av de nordiska kvinnorna, som deltog i undersökningen, var hemma i över ett halvår. Bland papporna var det knappt fem procent. I själva verket var det vanligare att männen var lediga i mindre än fyra veckor – hela 56 procent. Bland mammorna var bara sex procent hemma under en så kort tid. 

Ju längre männen var föräldralediga desto mer upplevde de att föräldraansvaret var jämnt fördelat med sin partner. Bland pappor som var hemma i mer än tre månader tyckte 66 procent att ledigheten hade bidragit till att arbetet fördelades lika.

Finland är det nordiska land där flest män inte tar någon ledighet över huvud taget. Mellan tio och 15 procent gjorde inte det. Både i Sverige och Danmark var det mindre än tio procent. 

– När man har frågat dem om varför de inte tog ledigt svarar flera att de är oroade över hur ledigheten påverkar deras karriärmöjligheter. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att uppmuntra anställda att gå på ledighet, säger Jens Karberg. 

I studien blev papporna tillfrågade hur det skulle påverka arbetet om de var lediga i minst tre månader. Ju längre männen hade varit hemma desto mindre upplevde de att ledigheten var ett hinder. I genomsnitt tyckte närmare 75 procent, som hade varit hemma i mer än tre månader, att ledigheten inte påverkade jobbet negativt. 

Sverige har den längsta totala ledigheten på max 69 veckor. Trots det var bara två procent av papporna hemma i mer än ett år. På Island tog högst procentuell andel ut lång ledighet – närmare 59 procent var hemma mellan två och sex månader.