Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 22:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/rapport-hyresregleringen-kostar-20-miljarder-om-aret/

Ekonomi

Rapport: Hyresregleringen kostar 20 miljarder om året

Foto: Erik Svensson/TT

Den svenska hyresregleringen kostar samhället 20 miljarder kronor per år och skapar misär.

Det menar Fredrik Kopsch, docent i fastighetsekonomi och specialist på hyresregleringen – som han vill avskaffa på tio år.

Att den svenska hyresregleringen – bruksvärdessystemet – innebär kostnader, är de flesta ekonomer eniga om.

Det är genom skillnaden mellan vad någon är villig att betala i hyra, det vill säga marknadshyra, och vad som är den faktiska, lägre, hyran som kostnaderna uppstår.

De befintliga hyresrätterna utnyttjats därmed mindre effektivt. Den som sitter på ett förstahandskontrakt i ett attraktivt läge drar sig för att flytta, även om bostaden inte är lämplig längre. Andra, särskilt yngre och nyinflyttade, har svårt att över huvud taget komma över ett förstahandskontrakt. De är hänvisade till den dyra andrahandsuthyrningen eller svartkontrakt.

Det byggs också färre hyresrätter om byggherren inte kan få ut en högre hyra för att ge vinst.

Redan 2013 uppskattade Boverket i en rapport de samhällsekonomiska kostnaderna till tio miljarder kronor årligen.

Sedan dess har dock kostnaderna ökat menar Fredrik Kopsch som uppskattar dem nu till runt 20 miljarder kronor. Skälet är att priset på bostadsrätter och hyror på andrahandsmarknaden - de alternativa boendeformerna - har stigit långt snabbare än hyror på förstahandskontrakt.

Fredrik Kopsch skriver i en rapport åt tankesmedjan Timbro, att regleringen ”skapar misär”.

Det är starka ord – men finns det inte sociala skäl bakom bruksvärdesystemet?

– Jag tycker att det sociala argumentet är ganska svagt, säger Kopsch.

Han pekar på utredningar som sägs visa att de som bor i attraktiva hyresrätter i innerstaden oftast har goda inkomster.

– Hushåll med högre inkomster får de högre subventionerna, som Kopsch uttrycker det.

– Man kan ju vilja ta den kostnaden om man hjälper människor, men det finns ingen tydlig empiri som visar att vi hjälper de människor som vi vill hjälpa, tillägger han.

Vid sidan av själva kostnaden sker även en värdeöverföring från hyreshusägaren till den som sitter på ett förstahandskontrakt. Genom till exempel ombildning till bostadsrätt, kan hyresgästen komma åt detta värde.

Omfördelningen är hela 23 miljarder kronor, enligt Kopsch.

– Bostadsbidragen är fem miljarder per år, men de är inkomstprövade. De här 23 miljarderna är inte det, säger han.

Omfördelningen går till alla hyresgäster. inte enbart de mest välbeställda.

– Det är olika beroende på var i landet man bor. De som bor i centrala Stockholm står för hälften av omfördelningen, säger Kopsch.

En del av marknaden har dock i praktiken marknadshyror – nybyggda hyresrätter. Sedan flera år finns systemet med presumtionshyror där byggherren kan ta ut en högre hyra än bruksvärdeshyran i upp till 15 år. Till det kommer januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern, som säger att fri hyressättning ska införas i nyproduktionen.

Betyder inte det att Sverige går mot marknadshyror?

– Jo, det tror jag. Och jag tror att hyresregleringens hinder mot nyproduktion har försvunnit i och med presumtionshyror och den fria hyressättningen i nyproduktionen.

Han tillägger dock att den bristande produktionen av hyresrätter endast motsvarar två av de 20 miljarder kronor i samhällsekonomiska kostnader.

Fredrik Kopsch sticker inte under stol med att hyrorna kommer att bli väsentligt högre med marknadshyror, även om det varierar stort runt om i landet. Han delar Finanspolitiska rådets bedömning att det kan röra sig om en fördubbling i centrala Stockholm.

Skulle hyrorna kunna sänkas på annat håll, i områden som inte anses attraktiva?

– Ja, och det visar Finanspolitiska rådets rapport. Men det är inga jättelika sänkningar, några procent kanske.

Läs mer: Kolla var du har råd att köpa bostad

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt