Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-29 10:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/rapport-samhallsviktiga-funktioner-kan-bli-utan-el/

EKONOMI

Rapport: Samhällsviktiga funktioner kan bli utan el

Det kallas ”styrel” och ska se till att samhällsviktiga funktioner fungerar om elen behöver frånkopplas.

Men i systemet finns flera brister och svagheter, enligt en ny rapport som presenteras på onsdagen.

Den allra sista nödåtgärden när elen inte räcker till är att Svenska kraftnät beordrar så kallad manuell frånkoppling. Enklare uttryckt: strömmen slås av för ett större antal hushåll, mest sannolikt i södra Sverige.

Åtgärden har aldrig använts i Sverige, men förberedelser har pågått i ett decennium. Processen kallas ”styrel” och går i korthet ut på att se till att samhällsviktiga aktörer – tänk sjukhus, vattenverk, livsmedelsproducenter – i så hög utsträckning som möjligt ska slippa bli av med elen. Men styrelsprocessen, där såväl myndigheter som länsstyrelser och kommuner är inblandade, lider av brister och svagheter.

– På sätt och vis är det kanske inte oväntat att en så stor process inte är helt smärtfri, säger Christine Grosse, doktor i data- och systemvetenskap.

Hon har tillsammans med statsvetardocenten Pär M Olausson skrivit rapporten ”Is there enough power? Swedish risk governance and emergency response planning in case of a power shortage” som under onsdagen presenteras av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS. Rapportförfattarna har hittat flera svagheter och brister i systemet – som i värsta fall kan leda till att samhällsviktiga aktörer faktiskt blir utan el vid en frånkoppling.

Ett uppenbart problem är att den senaste planeringsomgången gjordes år 2015, för åtta år sedan. Nya omgångar ska ske regelbundet och den senaste var tänkt att planeras 2019-2021. När coronapandemin slog till sköts den upp två gånger tills man landade i att lägga den år 2023.

Det beslutet togs i december 2020. Innan Rysslands invasion av Ukraina, innan den europeiska energikrisen och innan Svenska kraftnät började bedöma risken för frånkoppling som reell.

– Så nu står man där med en i princip ganska gammal planering, säger Christine Grosse.

– Helt plötsligt blir det ju uppenbart att det kanske inte är helt oviktigt att en sån planering görs. Det hade man kanske inte riktigt på tapeten i offentligheten innan det här senaste året.

En konsekvens av att planeringen är så gammal kan vara att den helt enkelt inte stämmer överens med verkligheten. Elnätet kan ha byggts ut eller kopplats om, enskilda ledningar kan ha fått nya beteckningar. De samhällsviktiga aktörerna kanske inte ligger på samma adress som för åtta år sedan.

– Alla nätoperatörer har inte kunskap om sina lokala förhållanden och vet inte exakt vilka konsumenter som ligger på en viss linje, utan man överför el. Man har inte helt koll på konsumenterna heller, av goda skäl, säger Christine Grosse.

Rapportförfattarna har också upptäckt att i många kommuner och hos andra inblandade aktörer har det varit få personer inblandade i arbetet med den senaste planeringsomgången, ibland bara enstaka individer. De personerna kan ha gått i pension eller bytt jobb.

– Så det finns ett problem med det organisatoriska minnet: hur ligger vi till med planeringen, var finns den över huvud taget? Varför är den som den är?

En storskalig manuell frånkoppling har som nämnts aldrig genomförts. Enligt Christina Grosse finns det mycket för de inblandade att tänka på framöver. Dels att sänka risken för att det alls ska ske, men också att få in arbetet tydligare i de krishanteringssystem man redan har och involvera näringslivet mer. Om det vill sig riktigt illa kan konsekvenserna vid en frånkoppling i nuläget bli stora.

– Rent krasst kan det ju bli så att de som man ville skulle få el in i det sista kanske blir bortkopplade ändå.

Läs också: Det kostar elen för dina prylar i dag

Ämnen i artikeln

Skåne
Sydsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt