Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-06 01:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/rapport-techindustrin-sveriges-nya-basindustri/

Ekonomi

Rapport: Techindustrin Sveriges nya basindustri

Bild 1 av 2 Åsa Zetterberg är förbundsdirektör på bransch- och arbetsgivarorganisationen IT & Telekomföretagen.
Foto: Press
Bild 2 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT

Techbranschens bidrag till BNP i absoluta tal är nu nästan lika stort som bidraget från de traditionella svenska basindustrierna sammanlagt. ”Techbranschen är en underliggande förutsättning för många andra branschers konkurrenskraft”, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på branschorganisationen IT & Telekomföretagen som tagit fram rapporten.

Gruvarbetare, kalhyggen och stålverk. Den typiska bilden av svensk basindustri har länge präglats av våra svenska bruksorter med sina massindustrier från norr till söder. Men det är en karta som just nu håller på att ritas om.

Det menar branschorganisationen IT & Telekomföretagen, som nu presenterar en rapport om techindustrins tillväxt i Sverige med data från 1980-talet fram till 2020.

– Techbranschen är numera en basindustri i Sverige, både i förhållande till bidrag numerärt vad gäller BNP, export och jobb. Men också indirekt eftersom det är en bas för många andra branscher inom näringslivet såväl som den offentliga sektorn, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på bransch- och arbetsgivarorganisationen IT & Telekomföretagen.

Enligt branschorganisationen bidrog svenska techbolag under fjolåret med 281 miljarder kronor till BNP. Det är en ökning motsvarande 1300 procent jämfört med 1981 och en siffra stor nog för att vara jämförbar med den summa som de svenska basindustrierna bidrog med till BNP sammanlagt. Rapporten har valt att avgränsa definitionen av basindustri till följande fem kategorier:

● Jordbruk, skogsbruk och fiske
● Utvinning av mineral
● Trävaru-, massa, pappers- och grafisk industri
● Gummi- och plastvaruindustri; och andra icke metalliska mineraliska produkter
● Stål- och metallframställning, samt tillverkning av metallvaror (ej maskiner)

Techbranschens bidrag till BNP jämfört med traditionell basindustri 1981-2020.
Techbranschens bidrag till BNP jämfört med traditionell basindustri 1981-2020. Foto: Rapporten ”Tech – Sveriges nya basindustri”

IT & Telekomföretagens rapport pekar inte ut vilka specifika bolag som driver tillväxten. Störst ökning av antalet sysselsatta står dock delbranschen för som omfattar programvara och it-tjänster.

Mellan 2010 och 2018 ökade sysselsättningen i techbranschen som stort strax under 30 000 personer, till totalt 216 000 anställningar. Tillväxten ser inte ut att vända.

– Kurvan hjälper oss att utröna var framtidens jobb finns. Techindustrin efterfrågar arbetskraft redan idag, och vi beräknas sakna 70 000 personer för att täcka behoven till 2024. Vi tycker att det bör indikera var samhället bör satsa sina resurser.

Åsa Zetterberg pekar även på branschens betydelse för exporten. Techindustrin står i dagsläget för sex procent av Sveriges totala export, en andel som 2020 landade på 140 miljarder kronor.

– En stor del av Sveriges BNP kommer ifrån exporten. Vi är beroende av den, och behöver ligga i framkant för att inte bli omsprungna. Techbranschen är en underliggande förutsättning för många andra branschers konkurrenskraft.

Ämnen i artikeln

Teknikbolag
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt