Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Razzior avslöjar hänsynslöst utnyttjande av papperslösa

Foto: Hugo Nabo

Nära 400 razzior och tillslag mot skuggsamhällets exploatering och missbruk av utländsk arbetskraft. Det är facit av de senaste 14 månadernas samarbete mellan Gränspolisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket och en rad andra myndigheter. Regeringen och myndigheterna har inlett ett veritabelt krig mot arbetsmarknadens brottslingar. Sedan årsskiftet har insatstakten trefaldigats.

Överallt - hos stora, kända byggföretag som Skanska och lyxlägenhetsbyggaren Oscar Properties, restauranger, bagerier, hemstädfirmor, bilverkstäder, bilfraktföretag, nagel- och thaimassagesalonger över hela landet - hittas papperslösa och svartjobbare, med löner ända ned till tolv kronor per timme.

– Det handlar om ett fruktansvärt cyniskt utnyttjande av människor, det finns inte en svensk som skulle jobba på de villkoren, betonar Mikael Roos på Arbetsmiljöverket, teamledare för det nya myndighetssamarbetet mot Osund Konkurrens i Stockholm och Region Öst. 

Myndigheternas fem insatsteam från Norrbotten till Skåne slog 2017 till med oannonserade inspektioner vid 249 tillfällen. Under 2018 fram till 1 mars handlar det om ytterligare 132 tillslag. Det vill säga en mycket kraftig ökning.  

– I Region Öst gör vi sedan nyår mellan fyra och sju insatser i veckan, men vi skulle kunna göra tillslag varje dag, om det bara fanns fler poliser tillgängliga, säger Mikael Roos.

– När vi berättar vad vi ser blir det lätt begravningsstämning. Folk har inte en aning om vad som pågår under ytan på vårt samhälle, hur det fuskas med nästan allt. Det finns en stor aningslöshet i Sverige, också bland många politiker.

Över 12.000 personer som skulle utvisas har redan gått under jorden. Migrationsverket talar om ytterligare 42.000 de närmsta fyra åren. Många mindre nogräknade arbetsgivare är beredda att låta dem arbeta.

Kostar hemstädningen 99 kronor i timmen är det med största säkerhet lite för bra för att vara sant.

– Mycket av det som i dag ger storstadsmedelklassens liv guldkant är på tok för billigt, konstaterar Mikael Roos.

För billigt för att den som utför tjänsten - städerskan, bilmecken, kocken, snickaren, massösen eller chauffören som kör ”gratis frakt” - ska kunna få en lön som går att leva på. Även om företaget ibland utåt kanske säger att de har löner och villkor enligt kollektivavtal. 

Läs mer: Så vill myndigheterna sätta stopp för svartjobb på byggplatser 

– Kostar hemstädningen 99 kronor i timmen är det med största säkerhet lite för bra för att vara sant. Likaså om lunchen, bilrekonden eller handtvätten är jättebillig.

Vid osund konkurrens-gruppernas razzior har de stött på papperslösa kvinnor som städar för tolv kronor i timmen. Thaimassöser som tjänar 4.000 i månaden och bor på madrasser i salongen.  Byggjobbare som sover i våningssängar i gamla husvagnar eller i våningssängar i gamla industrilokaler utan toalett och dusch. 

– Det fuskas i alla led och i alla branscher, säger Mikael Roos.

Bland de byggföretag vars underentreprenörer ertappats med arbetskraftsmissbruk, id-fiffel, köpta arbetstillstånd, svartjobb, lönedumpning, skattefusk och andra oegentligheter finns stora byggföretag som Oscar Properties, Stockholmshem, Skanska och Veidekke. 

Även restaurang och hotell, bilservice, skönhetsvård och thaimassage är fertil grogrund.

Mikael Roos talar med tydlig frustration om en ”otroligt utstuderad arbetskraftsexploatering”.

– Vi får träff på i stort sett varje bygge. Kollegorna som var ute igår på ett litet parhusbygge fick åtta mongoler utan tillstånd. Bara en gubbe blev kvar, en polack. 

Det handlar om falska, köpta arbetstillstånd där inte en siffra stämmer, konstaterar han. Eller om utomeuropeiska arbetare som tar sig till Sverige via turistvisum till något av EU:s östländer och jobbar utan tillstånd. Falska ID-handlingar och falska ID-kort som används för att komma in på byggen. Samordningsnummer erhållna med hjälp av identiteter som ibland inte ens finns i Sverige, och som sedan använts för att få a-skattsedel, trots att inget arbetstillstånd finns i botten. Uppfinningsrikedomen är stor, konstaterar Mikael Roos.

– Det här fullkomligt exploderade när Alliansregeringen lyfte kravet på ett gällande arbetstillstånd för att någon skulle kunna få en A-skattesedel från Skatteverket, och så har det varit fram till för fyra månader sedan.  

I skuggsamhället finns också en hackordning, konstaterar han:

– Polackerna har börjat plocka in folk från Uzbekistan och Mongoliet som jobbar åt dem för kanske 30 kronor i timmen, medan de själva har det tre- eller fyrdubbla. 

Han och Gränspolisen vittnar om lägenheter fulla med madrasser, där människor sover i skift. I varje industriområde finns denna typ av ”boenden”.

 - Vi har träffat arbetare som saknar strumpor och lindar in fötterna i trasor. De bor kallt och blött. Med strömkablar som sticker rakt ut från väggen, intill ett matbord där det droppar vatten från taket. 

De hanteras värre än hundar gör i vissa länder, men de hukar sig och jobbar som fan.

De har också stött på människor som sover i lacklukten nere i bilverkstäder. 

– Det är tragiskt, de hanteras värre än hundar gör i vissa länder, men de hukar sig och jobbar som fan, säger Mikael Roos.

Och för att hålla sig kvar i Sverige är de beredda att fortsätta så och arbeta för småslantar.

– Ett företag på ett bygge med stora fallrisker med jobbare som bodde i det ofärdiga huset fick sanktionsavgifter på 40.000 vid första besöket. Men när vi passerade tre-fyra timmar senare var de i gång igen. 

Under 2017 fokuserade de fem teamens insatser på bygg, transport, hotell och restaurang och den gröna näringen. I år har resurserna fördubblats, och fokus breddats till bland annat bilverkstäder och skönhetsvård som nagelsalonger och thaimassage.

Av de som omhändertas vid tillslagen är runt 25 procent personer som avvikit efter nej från Migrationsverket, medan runt hälften är okända. Många har – trots att de saknar både arbetstillstånd eller uppehållstillstånd – ändå lyckats få såväl ett samordningsnummer och en a-skattsedel från Skatteverket. Ibland med hjälp av falska identiteter. 

Först i november i fjol skärpte Skatteverket sina rutiner och började ställa krav på arbetstillstånd för att utfärda ett samordningsnummer och a-skattsedel.

På tiden, fastslår Jerk Wiberg, gruppchef på Gränspolisen i Stockholm: 

– Innan dess hade vi i flera år talat för döva öron när vi påtalat problemen. Först efter terrordådet på Drottninggatan blev det skillnad, säger han.

Trots att regeringen i år nästan fördubblat resurserna, och insatserna mot den osunda konkurrensen trefaldigats, anser både Jerk Wiberg och Mikael Roos att verksamheten fortfarande är underdimensionerad. 

Många papperslösa arbetare omhändertas. Men en hel del tvingas polisen släppa efter förhör, trots att de fått ett avvisningsbeslut. Migrationsverkets förvar är ofta fullt. Det är svårt att få en plats.

– Det blir stopp i hela kedjan. Det är synd, för vi skulle behöva göra betydligt fler tillslag, fastslår Mikael Roos.

Jerk Wiberg är luttrad. Han drar ett exempel från föregående dag.

 - Igår grep vi åtta av nio killar på ett bygge. De var från Uzbekistan, Georgien och Ukraina. Ingen av dem hade rätt att jobba i Sverige. Men eftersom det var fullknökat på förvaret fick vi släppa ut alla åtta med avvisningsbeslut och en uppmaning att själva lämna landet.

Han suckar. 

– Vi fångar in dem och säger ”ajabaja, nu får du åka hem”. Då tänker många att blev det inte värre än så kan de fortsätta som om ingenting hänt. Vi hittar folk på samma arbetsplatser som innan. Byggbranschen är en katastrofbransch just nu, vi får jätteträffar hela tiden.

– De flesta papperslösa på byggena jobbar på ”pek”, de gör det som arbetsledaren säger åt dem. Det är den typ av ”enkla jobb” som många anser att de nyanlända flyktingar ska ha. Men nu utförs de av alla möjliga andra. 

Jerk Wiberg är klart frustrerad över Alliansregeringens beslut 2008 att börja låta arbetsgivare själva avgöra vilka tredjelandsmedborgare som skulle få arbetstillstånd i Sverige. 

– Restauranger började plocka in diskare från andra sidan jordklotet, den typ av jobb som våra lågutbildade nyanlända annars kunde få. 

En korvkiosk på Östermalm skickade ut 21 arbetserbjudanden, konstaterar han. 

– Det förstod ju vem som helst att det var något fel. Men det gick knappt att få någon kommunikation med Migrationsverket kring det. Länge gick det knappt ens att hävda att det var ett brott att sälja arbetstillstånd. Migrationsverkets besked till oss in polisen var att politikerna gett dem i uppdrag att trumma igenom flera tillstånd.

Många stora företag, inte minst inom bygg, har ändå en hög ambitionsnivå när det gäller att hålla rent bland underentreprenörerna, fastslår Mikael Roos. 

– Men de har inte den kunskap som krävs. De är duktiga på att upphandla sitt bygge, men inte tillräckligt duktiga på att följa upp vad som händer när det är i gång. 

Mikael Roos syftar bland annat på ett stort, kommunalt bostadsföretag i Stockolm. 

– Stockholmshem är oerhört duktiga, seriösa och målmedvetna. Men när vi gjorde ett tillslag på ett av deras byggen var mängden skit vi hittade gigantisk. Stockholmshem var chockade. De hade ett eget kontrollprogram. Men de hade inte förstått vad de skulle leta efter. 

– Byggjobbarnas id-brickor, det så kallade Id 06-systemet, som fack och arbetsgivare utformat gemensamt för att försöka stävja inflödet av svart arbetskraft har i själva verket blivit ett slags Sesam öppna dig för fuskarna. Vi har sett företag som bara har en handfull egna anställda men som lyckats ta ut ett åttiotal Id 06-brickor, säger Mikael Roos. 

– På någons Id 06-bricka står det att han arbetar för företaget y. Men entreprenören y finns inte på bygget. Då brukar vi i förbigående fråga killen varifrån hans lön kommer. Då får man ofta till svar att det handlar om ett helt annat bolag, långt österut. 

Det kan se snyggt ut på papperet, där det också kan stå att arbetarna har kollektivavtalsmässiga löner. 

– Men ofta får de bara en del av den lön företaget uppger att de ska få. Eller så har arbetsgivaren full kontroll över deras bankkonto och plockar tillbaka 5.000-6.000 kronor varje månad. Sånt hör vi mycket om från städbranschen.

Bakom arbetslivskriminaliteten står i vissa fall maffialiknande organisationer.  Multikriminella, med strukturerade och lönsamma företag. De kan till exempel både bygga fastigheter och sedan hyra ut dem till flyktingboenden, som de plockar nya arbetare ifrån.

– En vi bevakar har boenden i flera kommuner, men han är hal som en ål och har en bunt med målvakter som täcker upp. 

På maffiainspirerade arbetsplatser pratar ingen när myndigheterna gör överraskningsbesök. 

– De ringer ett samtal, och så kommer det dit någon stor och kraftig kille med guldkedjor som står och tittar på oss. 

Vågar ni gå till sådana arbetsplatser då?

– Ja, det gör vi alltid. Absolut. Men det finns ställen som vi inte skulle åka själva till. Vi ska ha minst två poliser med oss. Vi har ett säkerhetstänk, och åker till exempel aldrig i egen bil. 

Blir ni hotade?

– Jag är kanske lite för hårdhudad. Men andra kolleger upplever deras närvaro som hotfull. Jag har medarbetare som blivit identifierade under insatser och som fått mejl med kommentarer dagen efter. 

Hotbilden har påverkat Arbetsmiljöverkets egen rekrytering, påpekar Mikael Roos. 

– Vi har fått tänka om. Den här typen av insatser är inget man skickar vem som helst på. Där vi tidigare sökte inspektörer som skulle vara tekniker, kemist eller beteendevetare letar vi nu snarare personer med språkkunskaper, och polis- eller annan myndighetsbakgrund.

Har Sverige en ovanligt genomrutten arbetsmarknad?

 – Nej, det tycker jag inte. Däremot har vi kanske kommit i gång med det här lite sent, jämfört med våra grannländer. 

Går det att röja upp i det träsk ni beskriver?

– Ja, absolut. Bara vi får rätt förutsättningar och resurser. 

Myndigheternas offensiv mot osund konkurrens:

De myndighetsgemensamma insatserna mot Osund konkurrens är spjutspetsen i regeringens satsning på Ordning och reda på arbetsmarknaden. För första gången bedrivs samordnade systematiska kontroller ute på misstänkta företag i privata tjänstesektorn. 

I fem regioner över hela landet görs sedan januari 2017 tillslag av tolv olika myndigheter i olika konstellationer, med polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket i första ledet, men också Trafikpolisen, Kustbevakningen, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten med fler. Även Europol är inblandat på ett hörn. 

Bakgrunden är att svartjobben kostar svensk ekonomi uppåt 70 miljarder per år, och att arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet sakta men säkert undergräver möjligheten för de seriösa svenska företagen att verka.

De företag som sköter sig och betalar avtalsenliga löner och skatt får färre jobb. I vissa branscher är den seriösa företagsamheten enligt myndigheterna helt död, som handtvätt och rekonditionering av bilar.

Arbetsmiljöverkets register över utstationerad arbetskraft speglar långt ifrån hela sanningen om antalet utländska arbetare i Sverige. Dit anmäler sig främst de företag som har rent mjöl i påsen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.