Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 01:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/regelandring-vantas-snart-far-alla-attefallshus-bli-30-kvadratmeter/

Ekonomi

Regeländring väntas: Snart får alla attefallshus bli 30 kvadratmeter

Den 1 augusti 2020 får attefallshus som används till garage, bastu eller gäststuga vara 30 kvm. Tidigare har det enbart gällt byggnader som används som bostadshus.
Den 1 augusti 2020 får attefallshus som används till garage, bastu eller gäststuga vara 30 kvm. Tidigare har det enbart gällt byggnader som används som bostadshus. Foto: Erik Ardelius

Från den 1 augusti i år får samtliga så kallade attefallshus vara 30 kvadratmeter i stället för 25. Det väntas riksdagen besluta om nästa vecka.

Sedan den 1 mars får attefallshus som ska användas som bostadshus ha en byggnadsarea på 30 kvadratmeter. Men komplementbyggnader som används som uthus, garage eller bastu får fortfarande bara vara 25 kvadratmeter. Reglerna har av många uppfattats som krångliga och förvirrande, vilket DN berättade om i en tidigare artikel.

Frågan har diskuterats i riksdagens civilutskott och på torsdagen lade de fram ett betänkande, det vill säga ett förslag till riksdagsbeslut, om att ändra reglerna i plan- och bygglagen så att byggnadsarean på samtliga komplementbyggnader från den 1 augusti får vara 30 kvadratmeter. 

– Betänkandet ska debatteras i riksdagen på tisdag och därefter väntas beslut i kammaren på onsdag. Eftersom samtliga partier i utskottet är helt eniga om detta kan vi räkna med att förslaget går igenom, säger civilutskottets ordförande Emma Hult (MP).

Det innebär att samtliga komplementbyggnader som får uppföras utan byggnadslov, så kallade attefallshus, från den 1 augusti i år får vara 30 kvadratmeter.

– Nu får vi enkla, tydliga och enhetliga regler.

Emma Hult, som själv är byggnadsingenjör, är mycket nöjd med den kommande regelförändringen.

– Den som bygger en bygglovsbefriad komplementbyggnad behöver nu inte bestämma sig för vad byggnaden ska användas till på en gång. En gäststuga kan till exempel inredas till ett bostadshus tio år senare om behoven ändras, säger hon.

För ett komplementbostadshus gäller nämligen andra regler i vad gäller vatten och avlopp, köksutrymmen och tillgänglighetsanpassning med mera.

Bakgrunden till att attefallshusen sedan i mars har två olika storlekar beroende på vad de ska användas till är ett oklart rättsläge om grannars rätt att överklaga. När reglerna om attefallshusen infördes 2014 var lagrådet kritiskt till att grannarna inte hade rätt att överklaga.

Sedan dess har Mark- och miljööverdomstolen med stöd av en Europakonvention i flera vägledande domar kört över den svenska lagstiftningen och gett grannar som berörs rätt att överklaga ett startbesked.

En statlig offentlig utredning ser nu över reglerna om bygglov, anmälan och överklagande av startbesked för attefallshus. Utredningen ska vara färdigt den 31 maj 2021.

– Regeringen ville därför vänta med att öka storleken på bygglovsfria komplementbyggnader tills utredningen var färdig. Men eftersom bostadsbristen är så pass stor så lät vi ändå komplementbyggnader avsedda för boende bli större redan från den 1 mars.

Moderaternas bostadspolitiska talesperson Carl-Oskar Bohlin var emot att enbart komplementhus för boende skulle få bli större och har varit drivande i frågan om att även komplementhus som förråd, bastu eller gäststuga ska få vara 30 kvm. Han är mycket nöjd över att till slut ha fått med sig hela utskottet på detta.

– Det här är mycket bra både för enskilda fastighetsägare och för branschen. Jag hoppas att folk nu kan ägna sommaren åt att smida planer på nya attefallshus som de kan bygga till hösten, säger han.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt