Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Regeringen beslutar utan egen analys

Finansmarknadsminister Per Bolund lutar sig i stället helt mot Finansinspektionen.
Finansmarknadsminister Per Bolund lutar sig i stället helt mot Finansinspektionen. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Var finns regeringens analys som ledde till beslutet om skärpt amorteringskrav? Någon sådan har inte presenterats av finansmarknadsminister Per Bolund. Han återger enbart vad Finansinspektionen redan har sagt.

Avgörandet ligger hos regeringen när det gäller nya regleringar som ett skärpt amorteringskrav för bostadslån. Finansinspektionen, FI, tar fram förslag, men får inte gå vidare utan att regeringen har gett sitt medgivande.

Denna beslutsordning har bestämts genom en överenskommelse mellan regeringen, allianspartierna och Vänsterpartiet - med främsta syfte att ge besluten en demokratisk förankring. 

För första gången har detta nu satts på prov. Resultatet är att regeringen, utan egen motivering, ställer sig bakom Finansinspektionens förslag. 

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) får det att låta som om regeringen måste göra på det sättet. Men inget hade hindrat honom från att delge finansdepartementets tankegångar eller att komma med ändringar. Dessa hade i så fall fått beredas av FI, men därefter kunnat leda till beslut.

Den senaste tidens livliga debatt hade då kunnat inverka på regeringens ställningstagande. Nu avfärdas i stället de tunga invändningar som har kommit mot FI:s förslag, utan att man ens behöver ge några kommentarer. 

Till det som borde ha analyserats närmare hör följderna av ett skärpt amorteringskrav, när ökningen av skuldsättningen har mattats av och bostadspriserna är på nedgång. Så såg det inte ut när FI började driva kampanj för sitt förslag, men nu finns risken att man påskyndar ett prisras.

Sådan auktoritetstro är inte vad man väntar sig från en finansmarknadsminister. 

En annan viktig fråga är fördelningseffekterna. Ett skärpt amorteringskrav gäller enbart för hushåll med månadsinkomst på mer än 70.000 kronor, framhåller Per Bolund. 

Det låter kanske mycket, men gäller cirka 15 procent av alla hushåll: till exempel där två personer som tjänar 35 000 kronor i månaden. Detta är inget ovanligt för högskoleutbildade som behöver flytta dit där de kvalificerade jobben finns.

Konsekvenserna för arbetsmarknaden har dock inte analyserats av FI Inte heller bostadsmarknaden, när det gäller riskerna för minskad rörlighet, har belysts ordentligt. Här saknas det breda ekonomiska perspektiv som regeringen i stället borde stå för.

Per Bolund lutar sig i stället helt mot Finansinspektionen, med motiveringen att regeringen måste lita på sin expertmyndighet. Sådan auktoritetstro är inte vad man väntar sig från en finansmarknadsminister. 

Frågan blir vad den nuvarande beslutsordningen tjänar till, ifall regeringen ändå enbart ska ge sitt godkännande.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.