Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 16:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-stodjer-sas-med-kapital/

Ekonomi

Regeringen vill stoppa in nya miljarder i SAS men kräver att andra ägare ställer upp

03:49. Regeringen föreslår ett kapitaltillskott med upp till fem miljarder kronor till flygbolaget, enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Regeringen och samarbetspartierna vill ge SAS ett kapitaltillskott på max 5 miljarder, men ställer hårda klimatkrav och att andra ägare går med. Familjen Wallenberg, största privata ägare, välkomnar förslaget men vill i dag inte kommentera sin egen hållning.

Regeringen ber nu formellt om ett bemyndigande av riksdagen att starta förhandlingar om att ge mer pengar till flygbolaget. Statens bidrag skulle i så fall maximeras till 5 miljarder kronor, men kräver först EU-kommissionens godkännande. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) motiverar förslaget så här:

– Vi är en stor aktieägare och vill vara en ansvarsfull sådan. SAS är viktigt för den svenska infrastrukturen och för vår industri som är exportinriktad. Vårt land ligger ju där det ligger.

Läs mer: Det viktigaste är att människor vill resa igen

Börsnoterade SAS ägs till 30 procent av svenska och danska staten. Största privata ägare är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse – men här finns också Avanza Pension, Handelsbanken Fonder och SEB Fonder. 

– Om detta ska fungera krävs att alla de största ägarna bidrar, skattebetalarna kan inte ta hela bördan, säger näringsministern. 

Men svenska staten kan bli en ännu större aktieägare?

– Ja, men jag vill inte ge några nivåer, då ger man ju bort sina kort i förhandlingen, som jag förutsätter blir hård, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Oscar Stege Unger är talesman för Wallenbergstiftelserna. Han säger till DN::

– Vi ser väldigt positivt på att staten vill gå in och rädda kritisk skandinavisk infrastruktur via ett långsiktigt förstärkt SAS. Men det är först när det finns något konkret, en tydlig rekapitaliseringsplan, som vi som aktieägare kan ta ställning till hur vi ska agera.

Bollen ligger nu hos SAS att presentera en plan för rekapitalisering. Uppenbart är att den måste ha en rejält grön profil.

– Staten kommer bara att gå in med pengar om SAS klarar att uppfylla högst ställda klimatmål. Man behöver visa att framtida strategin kan utvecklas i linje med Paris-avtalets 1,5-gradersmål, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Han vill inte kommentera närmare vad dessa krav kommer att innebära konkret, men det handlar annat om en ganska snabb övergång till biobränsle för inrikesflyget.

Helstatliga Svedawia driver tio flygplatser runt om i Sverige och har drabbats hårt av pandemin. Bolaget har tappat 98 procent av trafiken, det innebär ett intäktstapp på en halv miljard i månaden. Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen i dag att bolaget får ett kapitaltillskott på 3,15 miljarder. 

Svedawia kommer att anpassa sig till en lägre trafikvolym de närmaste åren. Det innebär lägre investeringar, omprioriteringar och även inställda satsningar. Därför pausas nu planerna på att bygga en ny pir och förbättra bagagehanteringen på Arlanda. 

– Det är en bedömning som regeringen delar under rådande omständigheter, säger Per Bolund.

Svenska staten äger helt eller delvis 46 bolag till ett värde av cirka 600 miljarder kronor. Ett av dem är Lernia, som sysslar med vuxenutbildning och bemanning, som nu föreslås få ett ägartillskott på 150 miljoner kronor. 

Trots de hårda tiderna för den branschen just nu anser regeringen att Lernia åter kan ge en ”marknadsmässig avkastning till staten”. Orsaken är att bolaget kan få en viktig roll för kompetensutveckling och omställning efter pandemin.

Läs mer: Flygbolaget BRA ska hårdbanta

                ”Pengarna kommer inte utan krav” 

Ämnen i artikeln

SAS
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt