Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Regeringens inkomster från Riksbanken snart slut

Kerstin af Jochnick
Kerstin af Jochnick Foto: Anette Nantell

Riksbanken kommer att gå med förlust under de kommande åren. Från 2016 är det slut med utdelningar till statskassan, enligt förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick. Hon ser underskotten som ett hot mot Riksbankens oberoende.

Förra året levererade Riksbanken in 3,3 miljarder kronor till staten. Även i år kan finansminister Magdalena Andersson räkna med en utdelning, fastän inte lika stor. Men sedan är det slut med pengarna till statskassan, eftersom Riksbanken väntar förluster under flera år framöver.

Förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick anser att Riksbankens finansiella oberoende hotas. En centralbank ska inte gå back, utan måste bygga upp eget kapital för att självständigt kunna agera:

– Riksbanken behöver gå med vinst, även om det inte måste ske varje år. Vi har fortfarande en robust balansräkning som ger marginaler, säger hon.

Att Riksbanken väntas visa förlust har orsaker som är svåra att påverka. Dit hör det låga ränteläget som ser ut att bli långvarigt och där en ränteuppgång medför ytterligare förlust. Dessutom minskar allmänhetens användning av sedlar och mynt vilken ger Riksbanken en kostnadsfri finansiering.

En mer omstridd fråga är den utökning av valutareserven som Riksbanken har genomdrivit. Den utgör också en förlustkälla, eftersom utgifterna för upplåningen i utländsk valuta är större än avkastningen på samma pengar.

– Kostnaden är 400 miljoner kronor per år, men från Riksbanken ser vi det som en försäkringspremie, säger Kerstin af Jochnick.

Enligt henne finns dock främsta behovet av en utökad valutareserv hos bankerna, som i ett krisläge riskerar att bli avskurna från finansiering i utländsk valuta. Inom finansdepartementet diskuteras därför att låta bankerna stå för en del av kostnaderna, vilket Kerstin af Jochnick anser motiverat.

Riksbanken har tidigare lånat ut pengar, men tvingas nu i stället låna in från bankerna. Det behovet blir ännu större om Riksbanken skulle sätta i gång med stödköp av värdepapper, såsom nu görs av Europeiska centralbanken, ECB. Men här dröjer beskedet, åtminstone till den 12 februari.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.