Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Regeringsförslag om höjd pensionsålder

Pensionsålder på väg att höjas. Arkivbild
Pensionsålder på väg att höjas. Arkivbild Other: Hasse Holmberg / TT

Socialminister Annika Strandhäll siktar på att lägga fram en proposition om höjda pensionsåldrar nästa år. Ett av förslagen är att anställningsskyddet ska gälla längre än till 67 års ålder. 

Frågan om höjda pensionsåldrar har diskuterats i många år. Den dåvarande alliansregeringen tillsatte en utredning 2011 som var klar två år senare.

Sedan dess har diskussionerna pågått och hittills har det inte resulterat i något konkret förslag.

Men nu arbetar Pensionsgruppen med målet att åtminstone ramarna ska vara klara i november. Det öppnar för att regeringen kan presentera ett förslag nästa år.

– Jag utesluter inte att ett förslag kommer före valet, säger Annika Strandhäll.

De förändringar som diskuteras är bland annat att höja den tidigaste pensionsåldern från 61 till 63 år och att arbetsgivarna inte ska kunna säga upp anställda förrän vid 69 års ålder. I dag slutar Lagen om anställningsskydd, LAS, att gälla vid 67.

Arbetsmarknadens parter har fått säga sitt om förändringarna och står i princip bakom dem.

– Vi är i stort sett överens med parterna om vad som krävs för att justera pensionsåldrarna, säger Annika Strandhäll.

Undantaget är arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som motsätter sig att LAS-gränsen flyttas upp. Lars-Arne Staxäng, moderaternas representant i Pensionsgruppen, säger att förhandlingar pågår för att hitta en lösning.

– Det gäller framför allt LAS-delarna där Svenskt Näringsliv är den enda av organisationerna som är emot. Man får försöka hitta ett sätt att mötas, säger han.

När pensionsgruppens arbete är avslutat kan regeringen skriva en proposition till riksdagen om att höjda pensionsåldrar. Det skulle kunna göra pensionsåldrarna till en het fråga i valrörelsen nästa år.

– Det finns kanske politiker som skulle tycka att det var jobbigt med ett sådant förslag i valrörelsen men det gör inte jag, säger Annika Strandhäll.

Ett skäl till det är sannolikt att alla förslag som rör pensionerna måste godkännas av Pensionsgruppen.

Där ingår de partier som en gång slöt pensionsöverenskommelsen, de fyra allianspartierna och Socialdemokraterna. Miljöpartiet är också med eftersom partiet sitter i regeringen.

Förändringen bygger alltså på en bred överenskommelse där bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står utanför. Alla förslag från Pensionsgruppen får majoritet i riksdagen.

Men det kommer att ta tid innan höjningen av pensionsåldrarna påverkar svenskarna. Tidigare har nämnts att de nya reglerna skulle träda i kraft 2020 men det kan bli senare.

Det blir sannolikt också övergångsregler som gör att de som är nära pensioneringen inte berörs.

Höjningen av pensionsåldrarna är ett led i politikernas strävan att få svenskarna att stanna längre i arbetslivet. De anser att det behövs eftersom vi börjar arbeta senare och lever längre.

En snabbundersökning som gjorts på Socialdepartementet visar att det är fler kvinnor än män som slutar arbeta redan i 50-årsåldern och att det oftast är sjukdom som ligger bakom. Se grafiken här på sidan.

Därför ska regeringen ge Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att utreda vad som ligger bakom skillnaderna. Beslutet fattas på regeringssammanträdet på torsdag och utredningen ska vara klar i maj.

– Cirka tio procent av kvinnorna har lämnat arbetsmarknaden redan före 50 års ålder. Nu får ISF i uppdrag att ta fram en fördjupad bild av vad det beror på, säger Annika Strandhäll.

Siffrorna visar också att de allra flesta väljer att gå i pension vid 65 trots att vi inte lägre har någon bestämd pensionsålder.

– Det är enormt tydligt vilken normering vi har för att gå i pension kring 65, säger Annika Strandhäll

Ingen bestämd pensionsålder

Med de nuvarande reglerna går det att ta ut den allmänna pensionen, från staten, från 61 års ålder.

Men man måste ha fyllt 65 år för att få garantipension och bostadstillägg.

Tjänstepension och privat pensionssparande kan tas ut från 55 års ålder.

Man kan ha a-kassa tills man fyller 65 år. Det går att få ersättning från sjukförsäkringen så länge man arbetar. Efter 180 dagars sjukdom görs en prövning och för den som fyllt 70 år går de inte att vara sjuk mer än 180 dagar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.