I och med SCB:s inflationssiffror för februari står det klart att de svenska hushållens matkassar blir allt dyrare. Priserna för kategorin livsmedel och alkoholfria drycker steg med 21 procent (KPI) i februari jämfört med samma månad i fjol.
”Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger SCB:s prisstatistiker John Eliasson i ett pressmeddelande.
Inflationen ökar igen
Snabbt stigande matpriser bidrar till en ny ökning i inflationstakten, som blev 12 procent i februari. Diagrammet visar bidraget till den totala inflationen per kategori varor och tjänster.
Källa: SCB. Grafik: DN.
Prisökningarna gäller i stort sett alla varor, livsmedlen står för en femtedel av inflationen i februari. Men några undergrupper sticker ut. Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med mer än 30 procent sedan i fjol. Skillnaderna är dock stora på DN:s listor. Mest av alla stiger purjolöken - endast salladskålen har blivit billigare sedan i februari 2022.
Men listorna är ögonblicksbilder, för ser man på förändringarna mellan januari och februari i år, minskar priset på den avlånga löken med 11 procent. Däremot var grönsaker som helhet den kategori som blev dyrast under den senaste månaden.
”Priserna på grönsaker brukar öka i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent”, kommenterar John Eliasson på SCB.
Förutom stigande räntor och höga elpriser blir de svenska hushållen allt mer pressade av dyrare matkassar. Som DN visat tidigare har det gjort att konsumenterna köper mindre mat, passar på mer under kampanjer, och väljer bort lite dyrare ekologiska produkter. Lågpriskedjorna har fått vind i seglen.
I takt med att priset på en hel del råvaror faktiskt börjat sjunka på världsmarknaden har det dock från flera håll andats misstankar om att matbranschen ägnar sig åt så kallad greedflation. Alltså att detaljhandeln tar chansen att höja mer än vad som är befogat utifrån deras kostnader.
Detta förnekas bestämt av de stora kedjorna, men Konkurrensverket gav i höstas uppdrag åt forskare i Lund att ta reda på om detta stämmer. Tyngdpunkten i deras undersökning ska ligga på konsumtionsmjölk och färskt kött - men svaret får vi först i slutet av året.